Boende fick tycka till om passivhus

Hur är det att bo i passivhus? Vad kan branschen lära sig av de boende? Det diskuterades i den workshop som på torsdagen hölls i Passivhuscentrums lokaler.

Linköpings universitet genomför just nu en treårig studie på temat ”Boendemedverkan för att möta näranollutmaningen”. Bland annat bjuder de in boende och byggbransch till workshops för att diskutera upplevelserna av att bo i ett passivhus. På torsdagen hölls en av dessa workshops i Passivhuscentrum Västra Götalands lokaler.

– Vi undersöker hur man kan bibehålla eller öka komforten i redan bra hus, hur vi kan göra något bra bättre och samtidigt energieffektivisera. Idag fokuserar vi på lärandet mellan olika aktörer, alltså de som bor i husen och de som bygger och förvaltar husen, sade Johan Niskanen, doktorand vid Linköpings universitet.

Ett tiotal boende från olika delar av landet, bland annat Vallda Heberg, Brogården, och Bright Livings hus i Alingsås, samt en villägare från Kiruna deltog i sammankomsten. Där fanns också representanter från byggbranschen och VVS-branschen, samt förvaltare.

De boende var överlag nöjda med att bo i passivhus, bland annat kändes det rätt att göra något för miljön genom att bo klimatsmart.

– Passivhus är framtidens sätt att bygga. Varför byggs inte alla hus så här redan nu, undrade en deltagare.

En lägenhetsinnehavare berättade att tack vare att han nu betalar för sitt eget varmvatten, och kan se hur mycket han gör av med, har blivit mer medveten om sin förbrukning. Det har lett till en ökad medvetenhet när det gäller miljöfrågor i stort. Miljömedvetenheten har smittat av sig även på andra områden som transport och konsumtion.

De önskemål om förbättringar som kom upp i workshopen gällde framför allt uppvärmnings-och ventilationssystemet. Bland annat upplevde några av de boende att temperaturregleringen inte riktigt hängde med, att det kunde bli för varmt under sommaren och att inomhusluften kunde upplevas som en aning för torr. Det var dock oklart om dessa synpunkter gäller passivhus i synnerhet eller nybyggda hus med FTX-lösning generellt. En villaägare efterfrågade en smartare koppling mellan FTX-systemet, köksfläkt, braskamin och centraldammsugare.

– När det gäller övertemperaturer på sommaren så kan man undvika det genom bra, utvändiga solavskärmningar på huset, sade arkitekt Hans Eek, som också deltog i workshopen.

Jenny Bengtson, kommunikatör på Alingsåshem, berättade om erfarenheterna från Brogården. Efter intervjuer med boende i en av Brogårdens huslängor framstod tre områden att arbeta vidare med. Det första gällde temperaturregleringen, där de boende upplevde att det kunde bli varmt i sovrum om flera personer sov i samma rum, och att badrummen kunde bli kalla. Det andra gällde fönster, både att vädra rätt och att inte skruva upp krokar för adventsstjärnor och lampor i karmen och därigenom punktera tätskiktet. Det tredje gällde köksfläkten, där Alingsåshem insåg att de behövde genomföra en informationsinsats för att få de boende att alltid sätta igång fläkten när de lagar mat så att inte matoset sprids genom uppvärmningssystemet mellan de olika lägenheterna.

Det konstaterades  under torsdagens workshop att placeringen av termostatgivaren var viktig för att få rätt temperatur i huset.  En idé som kom fram var att utveckla en bärbar givare, som flyttades till sovrummet på natten och till exempel vardagsrummet under dagen, för att få rätt temperatur i det rum man befinner sig i. En annan idé var att behovsstyra ventilationen, till exempel genom att mäta hur mycket koldioxid det finns i rummen. Enklare manual och paneler för FTX-systemet efterfrågades också.

Sammataget var det många idéer som kom upp, och flera förslag för branschen att arbeta vidare med.