Regeringen har beslutat om nära-nollenergibyggnader

Regeringen har beslutat om en ändring av Plan- och byggförordningen (PBF). Nu är det bestämt att alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader efter 31 december 2020.

EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda kom för sex år sedan. Direktivet innebar att alla nya byggnader ska vara nära-nollenergibyggnader efter 31 december 2020. De nya byggnader som ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-nollenergibyggnader efter 31 december 2018.

­I flera andra länder har beslutet redan gått igenom. Beslutet som togs idag betyder att också Sverige uppfyller sina åtaganden kring EU-direktivet.

– Jättebra, det här har vi väntat på! Nu kan omställningen till energieffektivt byggande i Sverige få fart så att vi kan nå de svenska klimatmålen, säger Marie Grahn, t f verksamhetschef på Passivhuscentrum Västra Götaland.

Regeringen har fastställt vad en nära-nollenergibyggnad är och hur energiprestandan ska beräknas. I plan- och byggförordningen läggs bland annat till att en byggnad ska ha en klimatskärm som är sådan att endast en låg mängd värme kan passera igenom. Beslutet träder i kraft 1 april 2017, därefter tar Boverket fram föreskrifter och skickar ut dem på remiss. Boverket sätter nivån på vilken energiprestanda som måste uppfyllas och tar fram en detaljerad beräkningsmetod.

Peter Eriksson, bostads-och digitaliseringsminister, bad om ursäkt för att det tagit så lång tid att fatta beslutet.

– Beslutet idag kommer att driva på och stödja en fortsatt utveckling för energieffektivisering inom byggbranschen. Det är bra, men jag vill samtidigt passa på att be om ursäkt till byggindustrin för både den förra och den nuvarande regeringens senfärdighet i genomförandet av detta EU-direktiv, eftersom det beslutades 2010 och det kommer ta sju år innan de konkreta svenska reglerna finns färdiga från Boverket. Tidsutdräkten försvårar naturligvis ett smidigt genomförande i det praktiska arbetet, sade han.