Passivhuscentrum

Ekonomisk hållbarhet: Så kan ett genomtänkt boende avvärja en privatekonomisk härdsmälta

Karl Andersson — Fri, 08 Aug 2025 12:08:35 +0000

I en tid då många svenskar tampas med stigande levnadskostnader har själva boendet seglat upp som en central faktor för ekonomisk trygghet. Att satsa på ett energieffektivt hem – som ett passivhus – är inte längre enbart en fråga om miljöhänsyn. Det är också en av de mest effektiva strategierna för att bygga en motståndskraftig privatekonomi och undvika den långsamma urholkning av plånboken som skuldfällor ofta innebär.

Den dolda kostnadsströmmens påverkan på hushållet

Många hushåll ser sina ekonomiska resurser rinna iväg månad efter månad, utan att helt kunna peka på orsaken. Höga elräkningar, plötsliga reparationer och återkommande underhåll fungerar som små, envisa läckor i budgeten. När en oväntad utgift dyker upp – kanske en havererad värmepump eller ett ilsket vattenläckage – blir steget till att plocka fram kreditkortet kortare än man tror. Och dessa skulder har en benägenhet att bli kvar längre än förnuftet tillåter.

En varningssignal från statistiken

En färsk analys av svenskarnas betalningsvanor visar ett oroväckande mönster. Rapporten, som finns att läsa under Kreditkortsskulder i Sverige 2025, avslöjar att en betydande andel av kreditkortsskulderna bärs under lång tid. För många handlar det inte om utsvävande shopping, utan om att täcka vardagsutgifter och akuta reparationer. När skulden väl är ett faktum förvandlas den ofta till en tung kvarnsten som långsamt mal ner den ekonomiska handlingsfriheten.

Passivhuset – mer än bara energisnålt

Ett passivhus erbjuder inte bara lägre energiförbrukning. Genom att minimera behovet av köpt energi för uppvärmning och nedkylning frigörs kapital varje månad. De belopp som annars skulle smälta bort i elräkningar kan istället dirigeras till en buffert. Denna buffert blir ett skyddsnät som gör att dyra krediter kan undvikas när det oförutsedda inträffar.

Räkneexempel som talar sitt tydliga språk

Tänk dig en kreditkortsskuld på 30 000 kronor. Med en räntesats på 20 % innebär det 6 000 kronor i rena räntekostnader per år – pengar som kunde ha använts till amorteringar, sparkapital eller andra långsiktiga investeringar. Ett passivhus är en initial investering som inte bara minskar driftkostnaderna utan även indirekt minskar risken för att skuldsätta sig till höga kostnader.

Boendestrategin som skyddar framtiden

Att planera sitt boende är att planera sin ekonomiska framtid. I en värld som präglas av osäkerhet blir ett hem med låga driftskostnader inte bara en trygghet, utan ett aktivt verktyg för att säkra finansiell frihet. Den som vill fördjupa sig i hur man jämför och hanterar finansiella verktyg kan hitta omfattande och uppdaterad information hos Kreditkortguiden.se.

The post Ekonomisk hållbarhet: Så kan ett genomtänkt boende avvärja en privatekonomisk härdsmälta appeared first on Passivhuscentrum.

Är elcyklar miljövänliga och energieffektiva?

Karl Andersson — Wed, 11 Sep 2024 11:34:25 +0000

Elcyklar har blivit alltmer populära som ett alternativ till både traditionella cyklar och bilar. Men hur smart är det egentligen att välja en elcykel ur ett energiförbruknings- och miljöperspektiv? Låt oss ta en närmare titt på hur elcyklar påverkar både din energikonsumtion och miljön.

Energieffektivitet hos elcyklar

En av de stora fördelarna med elcyklar är deras energieffektivitet. En elcykel förbrukar betydligt mindre energi jämfört med en bil, både i form av bränsle och elektricitet. En elcykel kan köra upp till 100 km på så lite som 1-2 kWh elektricitet, vilket motsvarar ungefär vad en genomsnittlig diskmaskin förbrukar under en cykel. I jämförelse kräver en elbil betydligt mer energi för att täcka samma sträcka, vanligtvis omkring 15-20 kWh per 100 km.

För att sätta detta i perspektiv: om du cyklar 1000 km på en elcykel, använder du bara 10-20 kWh, medan samma sträcka i en elbil kan kräva upp till 200 kWh. Detta gör elcykeln till ett extremt energieffektivt transportmedel, särskilt för kortare sträckor i städer.

Miljöpåverkan av elcyklar

När det gäller miljövänlighet har elcyklar också en klar fördel. Eftersom de drivs av elektricitet istället för fossila bränslen, är deras koldioxidutsläpp betydligt lägre än för bensin- eller dieseldrivna fordon. Om elektriciteten som används för att ladda elcyklarna dessutom kommer från förnybara källor som sol, vind, eller vattenkraft, blir deras miljöpåverkan ännu mindre.

Vid tillverkningen av elcyklar används dock resurser och energi, precis som vid tillverkningen av andra fordon. Men tack vare deras låga energiförbrukning och långa livslängd, kan denna miljöpåverkan återvinnas relativt snabbt, särskilt om cykeln används flitigt som ersättning för bilresor.

Elcyklar som ett hållbart transportalternativ

För den som vill minska sitt klimatavtryck är elcyklar ett utmärkt val. De erbjuder en hållbar lösning för pendling och korta resor, särskilt i stadsmiljöer där trafik och utsläpp är ett problem. Dessutom bidrar elcyklar till att minska bullerföroreningar och förbättra luftkvaliteten.

Jämfört med traditionella cyklar kräver elcyklar visserligen mer resurser för tillverkning och laddning, men när de används som ett alternativ till bilkörning är de fortfarande ett betydligt miljövänligare alternativ. För den som inte vill ge upp bekvämligheten och hastigheten i en motoriserad resa, men ändå vill bidra till en hållbar framtid, är elcyklar ett smart val.

Sammanfattning

Elcyklar är både energieffektiva och miljövänliga, särskilt när de används som ersättning för bilar. De erbjuder ett hållbart transportalternativ med låga driftkostnader och minimal miljöpåverkan, särskilt när de laddas med grön el. För den som vill kombinera bekvämlighet med miljömedvetenhet är elcykeln ett utmärkt val.

FAQ

Hur mycket energi förbrukar en elcykel?
En elcykel förbrukar ungefär 1-2 kWh för att köra 100 km.

Hur påverkar elcyklar miljön?
Elcyklar har låg miljöpåverkan eftersom de använder elektricitet och inte fossila bränslen. Deras utsläpp är mycket lägre än bilar, särskilt om de laddas med förnybar energi.

Är elcyklar ett hållbart transportmedel?
Ja, elcyklar är ett hållbart alternativ, särskilt i stadsmiljöer. De minskar både utsläpp och energiförbrukning jämfört med bilar.

The post Är elcyklar miljövänliga och energieffektiva? appeared first on Passivhuscentrum.

Energispartips – 10 tips som sänker dina elkostnader

Karl Andersson — Fri, 06 Sep 2024 07:38:02 +0000

I takt med att energipriserna stiger och klimatförändringarna blir allt mer påtagliga, blir energibesparing en viktig del av både hushålls- och företagsplanering. Att minska energiförbrukningen är inte bara bra för plånboken, utan även för miljön. Här är tio enkla men effektiva energispartips som kan hjälpa dig att minska din elförbrukning och spara pengar.

1. Byt till LED-lampor

Glödlampor och halogenlampor drar mycket mer energi än moderna LED-lampor. LED-lampor använder upp till 80% mindre energi och har dessutom en betydligt längre livslängd.

2. Använd energisnåla vitvaror

När det är dags att byta ut dina vitvaror, se till att välja energisnåla modeller. Kolla efter energimärkningar som A+++ för att hitta de mest effektiva alternativen.

3. Stäng av apparater helt

Många apparater står i standby-läge när de inte används, vilket fortfarande drar ström. Genom att stänga av dem helt eller använda en strömbrytare kan du spara en hel del energi.

4. Optimera uppvärmningen

Sänk temperaturen i rum du inte använder eller investera i en smart termostat som anpassar värmen efter dina vanor. Varje grad du sänker kan minska energikostnaderna med upp till 5%.

5. Isolera ditt hem

Ett välisolerat hem håller värmen bättre och minskar behovet av uppvärmning. Se över fönster, dörrar och tak för att minimera värmeförlusterna.

6. Använd solenergi

Om du har möjlighet, installera solpaneler för att generera din egen el. Överskottsenergin kan ofta säljas tillbaka till elnätet, vilket ger dig extra inkomst och minskar ditt beroende av traditionell el.

7. Tvätta smartare

Kör tvättmaskinen på lägre temperaturer och fyll maskinen helt innan du kör den. Moderna tvättmedel fungerar ofta lika bra vid 30 grader som vid högre temperaturer.

8. Laga mat energieffektivt

Använd lock på kastrullerna för att minska koktiden och använd mikrovågsugn istället för spis när det är möjligt. Ugn och spis drar mycket mer energi än mikron.

9. Använd tidsstyrda kontakter

Med tidsstyrda kontakter kan du automatisera när dina apparater ska vara på eller av. Detta är särskilt effektivt för belysning och apparater som laddas över natten.

10. Byt elavtal

Slutligen, se över ditt elavtal och överväg att byta till ett som erbjuder förnybar energi eller lägre priser på tider då du använder mest el. Många elbolag erbjuder nu flexibla avtal som kan hjälpa dig att spara pengar och minska din klimatpåverkan.

Genom att följa dessa energispartips kan du inte bara sänka dina energikostnader utan också bidra till en mer hållbar framtid. Det kräver inte stora investeringar, men ger betydande resultat både för din plånbok och för miljön.

FAQ

Hur kan jag spara mest energi i hemmet?

Byt till LED-lampor, använd energisnåla vitvaror och stäng av apparater helt istället för att ha dem i standby-läge. Dessa åtgärder kan drastiskt minska din elförbrukning.

Hur kan jag optimera uppvärmningen av mitt hem?

Du kan sänka temperaturen i rum du inte använder eller investera i en smart termostat. Varje grad du sänker temperaturen kan minska dina energikostnader med upp till 5% (Vattenfall).

Vad är ett enkelt sätt att använda mindre energi när jag tvättar och lagar mat?

Tvätta kläder på lägre temperaturer och fyll tvättmaskinen helt. När du lagar mat, använd lock på kastrullerna och mikrovågsugn istället för spis för att minska energiförbrukningen.

The post Energispartips – 10 tips som sänker dina elkostnader appeared first on Passivhuscentrum.

Tips och information om isolering av tak

Karl Andersson — Tue, 11 Jan 2022 09:34:31 +0000

De flesta trivs bäst i varma och energieffektiva utrymmen som du behöver lägga minimalt med pengar på att värma upp. Då kan det vara en god idé att isolera taket om så inte redan är gjort. I den här artikeln delar vi med oss med några av våra bästa tips för takisolering från början till slut.

Varför är isolering i tak viktigt?

Den viktigaste anledningen till varför så många väljer att isolera sitt tak är för att spara på elkostnaderna och få ett lägre så kallat U-värde. Genom att isolera taket behåller du värmen i utrymmet under en längre tid, och slipper därmed lägga resurser på ytterligare uppvärmning.

Isolering är en billig åtgärd, och investeringen du gör genom att isolera taket har du sannolikt sparat in på energieffektivisering och lägre uppvärmningskostnader inom ett par år. Det beror dock såklart på faktorer som isoleringens kvalité och vad energikostnaderna vid tillfället ligger på.

Det som också är bra med takisolering är att åtgärderna inte syns på ytan. Du behöver inte göra någon estetisk förändring av taket, samtidigt som du som sagt använder utrymmets värme på ett smartare vis. Dessutom kan isolering även motverka isbildning på taket under vintermånaderna.

Hur isolerar man taket?

Hur du ska gå tillväga föra att isolera ditt tak avgörs i första hand av hur bostaden är byggd. Beroende på om du har en kallvind i ditt hus kan isoleringen till exempel komma att ske annorlunda än om du har ett tak som följer takstolarna hela vägen, det man brukar kalla för “öppet till nock”.

Om du vill isolera ditt tak och har en vind som du vet att du bara kommer att använda till förvaring är det en god idé att du i så fall väljer att isolera dess golv. Det är både det enklaste alternativet och det som utsätts för minst förändring ur ett estetiskt perspektiv.

Innan du börjar bör du dock inspektera om det redan finns någon isolering sedan tidigare i golvet. Det är viktigt då den kan ha blivit både fuktig och påverkad av tiden. Denna hittar du mellan bjälkarna i de fall då vindsgolvet har ett öppet golvbjälklag.

För dig som bor i ett hus med ett snedtak som ska isoleras behöver du istället fästa din uppmärksamhet på luftspalten. Åtminstone om isoleringen ska ske på insidan av taket. Anledningen är för att taket behöver torka ut och bli av med fukt som fastnar mellan just luftspalten och själva isoleringen.

Egentligen rekommenderas det ofta att isoleringen sker på takets utsida eftersom det förebygger besvär med köldbryggor. På många hus är det dock inte ett praktiskt möjligt alternativ. Dessutom är det enklare för en lekman, och inte minst billigare, att isolera på insidan.

Som alltid när du arbetar på ett tak måste du dock ta hänsyn till säkerheten. Det finns ofta exempelvis en fallrisk vid takarbete och därför finns det också specifika byggregler du måste följa vid ett sådant arbete. Boverket är den myndighet som har tagit fram säkerhetsreglerna.

3 populära isoleringsmaterial för tak

Träfiber (finns som lösull)
Mineralull (finns som lösull)
Cellplast

Vilken tjocklek ska man ha vid isolering av tak?

Isolerar du tak med en vind ovanför kan det räcka med tjocklek på 300 – 350 mm. Rekommendationen för tjocklek när det gäller isolering i snedtak ligger dock på 500 mm för att det ska vara energieffektivt.

Hur mycket isolering ska man ha i tak?

Hur mycket isolering du ska ha i taket beror på vilken temperatur du vill ha i utrymmet. I ett vanligt rum i huset bör isolertjockleken ligga på mellan 400 och 500 mm, men i till exempel ett garage där temperaturen kan vara lägre kan du klara dig på 120 – 240 mm tjock isolering i taket.

Ska man ha isolering i sitt tak i ett garage?

Ju mer du använder ditt garage, desto större är behovet av att isolera taket. En del nöjer sig med att det är max tio grader i garaget på vintern, men om du vill använda utrymmet även när det är kallt är det naturligtvis fördelaktigt att isolera taket för att få upp temperaturen.

Hur ska man fästa isolering i tak?

Det finns flera sätt att fästa isoleringen i taket, men ett bra tips är att använda ståltråd. Det är både enkelt och möjliggör att kunna fästa lister under isoleringen vid ett senare tillfälle.

Kan man ha isolering i tak utan luftspalt?

Det har på senare tid blivit modernt att isolera tak utan luftspalt, och det är fullt möjligt att göra så. De som rekommenderar sådana byggen menar att luftspalten blir kontraproduktiv då den riskerar att ventilera in kall och fuktig luft istället för att hålla den utanför taket.

Sammanfattning – att tänka på kring isolering av tak

Kontrollera hur bostaden är byggd.
Undersök eventuell befintlig isolering.
Säkerställ att luftspalten är i sin ordning.
Isolertjocklek för vindsgolv bör vara 300 – 350 mm.
Isolertjocklek för tak med öppet till nock bör vara 500 mm.

Tips för att få din isolering i tak att hålla länge

Det bästa sättet för att förlänga livslängden på din takisolering är att se till att taket är rent och att det har förutsättningar för att stå emot yttre slitage. Bland annat innebär det att taket med fördel bör tvättas eller målas för att det ska hålla längre. Detta kan du läsa mer om på takhem.se.

3 sätt att förlänga takisoleringens livslängd

1. Algbehandling

Algbehandling är en effektiv metod för tak som drabbas av alger eller mossa, som i sin tur drar åt sig fukt och i förlängningen sliter på både tak och isolering. Med algbehandling får du bort påväxter och ger framför allt nymålade tak en vackrare glans.

2. Taktvätt

Taktvätt innebär mer än att bara spola rent ditt tak. Det innebär att man använder särskilda maskiner för att verkligen göra rent på djupet. Taktvätt bör utföras av en professionell firma med rätt utrustning, riskmedvetenhet och som är skonsam mot dina takplattor samtidigt som det blir rent.

3. Takmålning

Takmålning är ett effektivt sätt att förlänga livstiden på ditt tak, med bonusen att det efteråt ser ut som nytt. Förutom att taket får en ny och estetiskt tilltalande färg innebär ommålningen även att taket behandlas, får ett starkare skydd och håller högre kvalité under längre tid.

The post Tips och information om isolering av tak appeared first on Passivhuscentrum.

Normal elförbrukning och elkostnad för en villa

Karl Andersson — Mon, 15 Mar 2021 09:00:37 +0000

Elförbrukningen för en normalstor villa med eluppvärmning ligger på cirka 20 000 kilowattimmar per år, medan en villa som värms upp med exempelvis fjärrvärme eller biobränsle har en årlig förbrukning av el på cirka 5 000 kilowattimmar per år.

Vi kan således slutleda att årsförbrukningen för el i en villa ligger på mellan 5 000 och 20 000 kilowattimmar.

Läs mer: Solceller till villa, är det en bra idé?

Elkonsumtionen varierar beroende på årstid

När det är sommar krävs endast en mindre mängd energi för att värma upp ditt hus, medan det på hösten krävs en större mängd energi för att ditt hus ska förbli varmt. I den tabell som återfinns nedan exemplifierar vi hur energiåtgången för en villa skiftar, månad för månad.

Månad	Elkostnad för villa med elförbrukning på 20 000 kWh/år	Elkostnad för villa med elförbrukning på 5 000 kWh/år
Januari	ca. 4 000 kr	ca. 1 000 kr
Februari	ca .4 000 kr	ca. 1 000 kr
Mars	ca 3 500 kr	ca. 900 kr
April	ca. 3 000 kr	ca. 750 kr
Maj	ca. 2 000 kr	ca. 500 kr
Juni	ca.1 000 kr	ca. 250 kr
Juli	ca.1 000 kr	ca. 250 kr
Augusti	ca.1 000 kr	ca. 250 kr
September	ca.1 500 kr	ca. 400 kr
Oktober	ca.2 500 kr	ca. 600 kr
November	ca.3 000 kr	ca. 750 kr
December	ca. 4 000 kr	ca. 1 000 kr

6 faktorer som påverkar storleken på din elräkning

Ditt val av uppvärmning: Med en villa som värms upp med direktverkande el förbrukar din bostad 80 kilowattimmar per kvadratmeter, medan en villa som värms upp med hjälp av bergvärme endast förbrukar cirka 60 kilowattimmar per kvadratmeter.
Din villas läge: Ju längre norrut i landet din villa är placerad, desto högre är din elförbrukning och i förlängningen elräkning.
Elnätsavgiften: Olika områden tillämpar olika regler för nätavgifter för el, vilket Energiföretagen.se förtydligar.
Dina vanor: Din elräkning blir väsentligt lägre om du exempelvis byter till lågenergilampor och/eller inte slösar med varmvattnet.
Storleken på din villa: Större villor kräver mer energi i jämförelse med mindre villor.
Isoleringens funktion: En välisolerad villa behöver mindre energi tack vare att energiläckaget är och förblir minimalt.

7 energikällor som används för uppvärmning i Sverige

Det finns många uppvärmningsalternativ för villan, och här presenterar vi fyra av dessa.

Elvärme: Är ett samlingsnamn för alla uppvärmningssystem som använder sig av elektrisk ström. Med begreppet elvärme menar man oftast direktverkande elvärme.
Biogas: Är ett samlingsbegrepp för bränslen som tillverkas av bland annat växter eller slaktavfall.
Värmepump: Är ett samlingsbegrepp för system som för över energi från exempelvis luften eller en berggrund, i syfte att värma upp din villa.
Olja: Är ett dyrt och föråldrat energislag vari du eldar i en oljepanna för att värma upp din villa.
Solenergi: Solceller kan generera energi för uppvärmning
Solfångare: Kan fånga sol under dagen och behålla värmen under långa timmar.
Vindkraft: Generera energi från vind

Det finns fler möjliga energikällor att använda sig av men de sju ovanstående är mest frekventa. Just solfångare pratas det väldigt lite om i Sverige, trots att det är en relativt billig uppvärmningskälla. Läs mer hos jämförelsesajten Hemsol.se hur en solfångare fungerar och dess fördelar.

Vad är det för skillnad på energiförbrukning och elförbrukning?

Energiförbrukning uppstår när man exempelvis eldar med olja eller biobränslen; du får med andra ord energi utan att använda dig av elektricitet. Elförbrukning uppstår när man exempelvis använder sig av direktverkande el för att värma upp sitt hus.

Hur stor roll spelar ditt bostadsläge för elförbrukningen?

Bostadsläget påverkar elförbrukningen, särskilt för uppvärmning. Kallare klimat i norra Sverige kräver mer energi, medan mildare temperaturer i söder sänker elräkningen. Kustnära områden har ofta jämnare temperaturer, vilket minskar uppvärmningsbehovet. Vindförhållanden och soltimmar spelar också in – blåsiga områden kräver mer värme, medan soliga lägen kan dra nytta av solenergi.

Så påverkas din elräkning av årstiderna

Elförbrukningen varierar med årstiderna. Vintern har högst elkostnader på grund av uppvärmning, medan sommaren har lägst. Våren och hösten innebär en gradvis ökning eller minskning. Mörkare månader ökar också belysnings- och hushållselanvändning.

Frågor

Påverkar valet av uppvärmning elförbrukningen i en villa?
Ja, en villas uppvärmningssystem kan ha stor betydelse för elförbrukningen. Direktverkande el kräver mer energi jämfört med exempelvis fjärrvärme, biobränsle eller en värmepump, vilket påverkar den totala elförbrukningen och elkostnaden.

Varierar elförbrukningen i en villa beroende på årstid?
Ja, elförbrukningen varierar oftast beroende på årstid. Elförbrukningen är oftast högst under vintern på grund av ökat behov för uppvärmning och lägre under sommaren. Under vår och höst sker en gradvis förändring, och mörkare månader innebär ofta ökad elförbrukning för belysning.

The post Normal elförbrukning och elkostnad för en villa appeared first on Passivhuscentrum.

Rätt isolering till attefallshus

Karl Andersson — Fri, 27 Nov 2020 18:43:41 +0000

Med attefallsreformen skapades en mindre revolution i Sverige. Villaägare kan numera bygga upp till 30 kvm bygglovsfritt. Här går vi igenom hur du bygger ditt attefallshus så det blir så välisolerat som möjligt. Speciellt grunden bidrar till en ökad isoleringsgrad men även väggar och tak behöver isoleras på ett bra sätt.

Vad är attefallshus ?

Attefallsreformen är en ändring i plan och bygglagen (PBL) som genomfördes i sin första utlaga 2014 av den dåvarande regeringen. Syftet med reformen var huvudsakligen att skapa fler mindre bostäder i Sverige samt till viss del minska byråkratin kring ansökningsprocessen för mindre hus.

Namnet på reformen har döpts efter den dåvarande bostadsministern Stefan Attefall. Efter ett antal ändringar är nu reglerna sådana att villaägare får bygga upp till 30 kvm attefallshus bygglovsfritt. Det betyder att lagen (PBL) står över den så kallade detaljplanen för dessa hus.

I normala fall prövar kommunen byggnadsnämnden inkomna bygglov mot kommunens detaljplan för att se att byggnaden följer detaljplanen. Det betyder att kommunerna som blivit allt tuffare med krav och regler numera inte får säga nej till villaägare som gör en bygganmälan så länge några rudimentära krav uppfylls.

Bland dessa krav finns krav om avstånd till grannar, maximal byggnadshöjd om 4 meter mm. Boverket är den myndighet som ansvarar för hur plan och bygglagen efterlevs.

Högre krav på isolering av vissa attefallshus

När det kommer till attefallshus kan man säga att det finns två olika typer av hustyper. Dels finns det komplementbyggnader (ex garage, växthus, gästhus, förråd, poolhus mm) och sedan finns det komplementbostadshus.

Ett komplementbostadshus får man bo i, det får man inte i en komplementbyggnad. Det gör att plan- och bygglagen är betydligt tuffare rörande komplementbostadshus både i husbyggnadsprocessen men också sett till driften av huset. För driften av huset ställs tuffare regler för dessa hus kring energiförbrukning inte minst. Där kommer isoleringen in.

Vanliga sätt att köpa och bygga ett attefallshus

Det finns några olika sätt man kan köpa och bygga ett attefallshus.

Nyckelfärdigt
Byggsatser
Lösvirke

Alla dessa sätt kan ha olika entreprenadformer dessutom såsom helentreprenad eller delentreprenad för att bygga huset.

Nyckelfärdiga attefallshus

Dessa hus beställs med eller utan grund och markarbete i färdiga moduler. Dvs huset kommer ofta på lastbil ut till byggplatsen och lyfts på den förberedda grunden.

För nyckelfärdiga hus är det viktigt att du kontrollerar husets driftekonomi och hur väl det lever upp till de lagar och regler som ställs på byggnader i Sverige. Det är extra viktigt för attefallshus eftersom många av dessa hus produceras i baltikum inte minst där kunskapen om våra isoleringskrav mm inte är så hög nödvändigtvis.

Byggsats för attefallshus

En byggsats är mer ett materialpaket som snickras ihop på plats. Men du får allt du behöver för att få stommen till ditt attefallshus.

Här kan du själv ofta påverka hur väl du isolerar ditt hus. Men tänk på att bjälklag, väggar och tak inte kan isoleras mer än vad stommen tillåter. Är t.ex. takreglarna bara 10 cm så är det svårt att få in mer isolering än 10 cm såklart.

Attefallshus byggda av lösvirke

Lösvirkeshus är en term som förekommer när husägaren själv köper in materialet. Antingen helt själv eller via en byggentreprenör. Här är det viktigt att du själv styr hur både konstruktionen och isoleringen ska lösas. Det gör dock att du har fler frihetsgrader att själv påverka ditt hus.

Inte minst kan du påverka din framtida driftsekonomi genom att använda rätt mängd isolering i golv/grund, väggar och tak.

Isoleringen i ditt attefallshus styrs av de ingående delarna

De olika delarna i ditt attefallshus som behöver isoleras är så klart

Grunden
Väggarna
Taket

Läs mer: isolering för ditt hus

Attefallshus och grunder – hur kylan ställer krav på grunden

Vi bor i Sverige och här är det kallare än i många andra länder. Så utifrån ett isoleringsperspektiv ställs det höga krav. Men kylan påverkar även risken för andra problem i grunden.

Sådana problem med grunden är framförallt sättningar eller fukt i grunden om man utför grundläggningen på fel sätt.

För att uppnå en bra grundläggning så bör man tänka på:

Byggnader som är kalla året runt eller där man inte värmer marken med husets värme (t.ex. plintgrunden) behöver grävas ner till tjälfritt djup.
All matjord (eller annan synnerligen tjälfarlig mark) ska alltid bort under husets grund, oavsett grundläggningsmetod
Enligt lag får inte attefallshus byggas högre än 4 m mätt från medelmarknivå till högsta delen på taket. Det påverkar den tillgängliga höjden inne i huset i allra högsta grad.
Markens beskaffenhet. Dvs tål marken påfrestningarna från attefallshuset. För vissa projekt kan en markundersökning behövas
Byggnaden ska inte få fuktskador. Det ställer krav på grundens utförande.
Miljö och ekonomi. Se till att ditt hus behöver så lite uppvärmning som möjligt. Både för miljön men också din långsiktiga ekonomi.
Hur ska byggnaden uppföras konstruktionsmässigt. Med bjälklag ovanpå en grund eller bygger man direkt på grunden.

Det finns sedan flera olika typer av grunder där det gäller att ta in dessa var och en av dessa aspekter kring grundläggning. Grundläggningsmetoderna är:

Platta på mark
Krypgrund – uteluftsventilerad eller inneluftsventilerad (hus med bärande bjälklag)
Hybridgrund (hus med bärande bjälklag)
Plintgrund (hus med bärande bjälklag)

För stora hus så är platta på mark i princip standard idag. Men grunder som byggs på bärande bjälklag spås öka markant framöver av kostnadsskäl och miljöskäl. Betongen inte minst har ett stort koldioxidavtryck vilket talar mycket för t.ex hybridgrunden som har samma mängd isolering som betongplattan, men som har bara en bråkdel av betongen som en platta kräver.

En annan fördel med hybridgrunden är att den dels är typgodkänd men också att isoleringen i grunden grävs ner. Det gör att huset får en lägre bygghöjd än plintgrunden och krypgrunden. Nackdelen är att möjligheten att inspektera grunden försvinner då kryputrymmet fyllts med isolering. Här kan du se exempel på en hybridgrund från Tjällden AB.

Väggarnas isolering

En normal isolerings mängd för ett väggarna i ett bostadshus i Sverige idag är cirka 300 mm. Det ger huset en god värmeekonomi.

Väggar kan sedan byggas med en mängd olika material. Framtiden i Sverige talar definitivt för trä. Sverige är ett land med stor träindustri och trä är ett material som passar väggar bättre än grunden.

Då olika typer av bjälklagsgrunder är på frammarsch så kan man definitivt säga att byggandet av väggar går mer mot färdiga moduler eller rent av färdiga hus som byggs i fabrik. Den idag dominerande metoden för att isolera husväggar är mineralull. Det forskas däremot mycket på hur olika träfiber baserade isoleringsprodukter kan ersätta den mer mindre miljövänliga mineralullen (mer energi att framställa).

Eftersom väggarna inte har samma utsatta position i huset som exempelvis grunden så passar organiska material bättre för väggarna. Det gör att många spännande projekt börjar komma i produktion med träbaserade isoleringsmaterial.

Takets isolering

En normal isoleringsmängd för ett tak i ett bostadshus i Sverige idag är cirka 300 mm. Takets isolering är mycket viktig del i att stoppa värmeläckage ut från huset.

Även taket byggs upp av många träbaserade produkter. Till skillnad mot väggen behöver inte minst luftningspalten bestå av mer fukttåliga material än trä. Men i taket nedanför luftspalten fungerar mineralull bra.

The post Rätt isolering till attefallshus appeared first on Passivhuscentrum.

Vad är ett passivhus?

Karl Andersson — Wed, 29 Jul 2020 09:50:52 +0000

Att bygga passivhus innebär att bygga bostäder med målet att de inte behöver något system för uppvärmning. Huset ska vara varmt under vinterhalvåret och svalt under de månader när det är som varmast på sommaren. Dessutom ska det finnas aktiv ventilation. Själva definitionen av ett passivhus är:

“Ett hus där tillförd effekt ej överstiger 10 W/m2. Detta gäller vid en innetemperatur på 20 grader och en utetemperatur på 16 minusgrader i Alingsås, 20 minusgrader i Stockholm och 28 minusgrader i Kiruna.”

Det innebär att summan av alla elinstallationer, allt som drivs med elektricitet, inte får vara högre än 10 watt per kvadratmeter. Självklart behöver du värme i ett hus, men tanken är att den ska komma från all det som redan finns i huset. Det kan till exempel vara värme från lampor, hushållsmaskiner, kroppsvärme från de som bor där och från solens strålar. Under den större delen av året behövs ingen annan uppvärmning.

Kostar passivhus mer än vanliga hus?

Det kostar lite mer att bygga ett passivhus än ett vanligt hus. Man brukar räkna med att det blir ungefär 10% dyrare, eftersom väggarna är tjockare och du behöver mer isolering. Sedan måste du också ha i åtanke att kostnaderna för uppvärmning är avsevärt lägre. Det blir alltså billigare att köpa och bo i ett passivhus.

Under en kall dag kan det räcka med en effekt som motsvarar hur mycket elektricitet en hårtork förbrukar för att värma upp ett passivhus. Samtidigt har passivhus alla slags bekvämligheter som vilket annat nybyggt hus som helst. Det fungerar bara om huset är extremt tätt och välisolerat.

Men du behöver även varmvatten i ett bostadshus, och det kräver någon slags uppvärmning. Dessutom behöver du extra värme riktigt kalla vinterdagar. Då kan du komplettera med solceller, braskamin, värmepump eller fjärrvärme.

Slöseri med energi vid traditionell uppvärmning

Uttrycket att “elda för kråkorna” passar bra in på de flesta vanliga hus. Det innebär att slösa med energi för uppvärmning så att man släpper ut onödigt mycket värme genom skorstenar eller dåligt isolerade husväggar. Traditionella hus har en hög energiåtgång just eftersom de inte är så täta.

I ett passivhus kan du kan återvinna upp till 94% av värmen i den utgående luften. Den förs över till den inkommande, friska luften genom ett ventilationssystem som kallas för FTX. Dessutom använder man olika slags tekniker för att hålla en jämn temperatur året om.

EU:s mål är att alla byggnader ska ha en halverad energiförbrukning år 2050. Tidigare i år röstade Europaparlamentet fram en ny lag som säger att alla nya hus måste vara nära nollenergibyggnader från slutet av 2020, och att de ska använda förnybar energi. Det innebär att passivhus kommer att bli en ny standard i byggbranschen och att det kommer att bli enklare för villaägare att ta del av tekniken och de material som används för att energieffektivisera sina bostäder.

Varför traditionella hus slösar energi – och hur passivhus löser problemet

Traditionella hus förlorar mycket värme genom dålig isolering och otäta konstruktioner, vilket leder till onödig energiförbrukning. Passivhus löser detta med extremt tät byggteknik, effektiv isolering och värmeåtervinning som behåller upp till 94 % av inomhusvärmen. Genom att använda solvärme, kroppsvärme och hushållsapparater som värmekällor minimeras behovet av extern uppvärmning. Resultatet är lägre energikostnader och ett mer hållbart boende.Passivhus – framtidens hållbara boende

Passivhus minimerar energiförbrukningen genom smart isolering, tät konstruktion och effektiv värmeåtervinning. De använder naturliga värmekällor som solinstrålning och kroppsvärme, vilket gör traditionell uppvärmning nästan överflödig. Fördelarna är lägre driftkostnader, hög komfort och minskad miljöpåverkan. Med EU:s skärpta energikrav blir passivhus allt vanligare och en viktig del av framtidens hållbara byggande.

Så fungerar ventilation och värmeåtervinning i passivhus

Passivhus använder ett FTX-ventilationssystem som återvinner upp till 94 % av värmen i utgående luft. Systemet tar in frisk luft, värmer upp den med hjälp av den varma frånluften och sprider den i bostaden. Detta säkerställer ett konstant luftflöde utan att förlora värme. På så sätt minskas behovet av extern uppvärmning, och inomhusklimatet hålls behagligt året om. Resultatet är energieffektiv ventilation med låga uppvärmningskostnader och bättre luftkvalitet.

FAQ

Är det dyrare att bygga ett passivhus än ett vanligt hus?
Ja, Att bygga ett passivhus är ungefär 10 % dyrare än ett vanligt hus. Främst på grund av tjockare väggar och extra isolering. Däremot är uppvärmningskostnaderna betydligt lägre, vilket gör boendet billigare i längden.

Behöver ett passivhus ingen uppvärmning alls?
Nej, ett passivhus behöver ingen uppvärmning. Passivhus är designade för att minimera behovet av extern uppvärmning, men under kalla dagar kan extra värme krävas. Detta kan lösas med exempelvis solceller, en braskamin, värmepump eller fjärrvärme.

Återanvänder ett passivhus värme från inomhusluften?
Ja, passivhus använder ett FTX-ventilationssystem som återvinner upp till 94 % av inomhusluften. Detta hjälper till att hålla inomhustemperaturen jämn och minskar behovet av extern uppvärmning.

The post Vad är ett passivhus? appeared first on Passivhuscentrum.

Saker att köpa för att minska elförbrukningen

Karl Andersson — Fri, 15 May 2020 14:00:57 +0000

En hög elförbrukning är både dyr och kan ha en negativ påverkan på vår kära miljö. El i sig ger inte upphov till några utsläpp lokalt där elen används, men däremot så kan koldioxid och andra miljö- och hälsoskadliga ämnen uppkomma vid produktionen av el. Det är därför utopiskt att minska förbrukningen av el. Var och en av oss kan göra det, och vi talar självklart inte om att sitta i mörker eller duscha med kallt vatten. Vi har lite tips kring vad man kan införskaffa för att minska förbrukningen på ett sätt som inte påverkar livsstilen.

I grund och botten talar man ju om energieffektivisering. Energieffektivisering kan göras i ett helt hus, vissa hus byggs för att spara på el, men även i vanliga bostäder genom att man ersätter vitvaror. Man kan exempelvis köpa A+++ produkter, då är man säker på lägsta möjliga el förbrukning. Energimyndigheten ger en rad goda tips kring besparande av el, det kan man läsa mer om direkt på deras hemsida.

Använd grön el

Att endast leva energieffektivt räcker inte. För att bespara vår miljö och undvika de hemska konsekvenser som vår destruktiva miljötrend kommer innebär måste vi även förbruka rätt sorts el.

Vad innebär det i praktiken?

Jo, så kallad grön el är i praktiken miljövänlig el som ofta är förnybar. Det innebär att källan till elen kommer från en källa såsom t.ex. solen som träffar en solpanel, vatten som rinner genom våra vattenkraft eller vind som blåser genom våra vindkraftverk. Ett mått på grön el är mängden CO2-ekvivalenter (koldioxidekvivalenter) som släpps ut per producerade kWh. Det är ett mycket bra mått, eftersom det direkt visar hur mycket koldioxid som frisätts i miljön i förhållande till en bestämd mängd el.

I Nordens elmix så släpps det ut ca 125 g CO2-ekvivalenter per producerade kWh. Men även om grön el leder till betydligt mindre utsläpp, så innebär det inte att grön el är utsläppsfri. Det är fortfarande så att det vid produktionen av t.ex. solceller går åt mycket energi. Energi som måste produceras någonstans, ibland i kinesiska kolkraftverk – vilket såklart leder till utsläpp ändå. Man kan därför inte köpa “utsläppsfri” el även om man så skulle vilja.

Men att vara medveten i sina val kan man komma långt på. El från en grön elmix kan istället för 120-300 g CO2/kWh hamna ner runt 10-40 g/CO2 – vilket såklart är en enorm skillnad!

Sätt att minska sin elförbrukning

Nu har vi gått igenom skillnad på el och el. Men hur gör man då för att minska sin elförbrukning samtidigt som man brukar grön el?

Byt ut vanliga glödlampor mot led lampor

De traditionella glödlamporna drar onödigt mycket el. Nu finns alternativ för alla lampor där man kan ersätta den klassiska glödlampan med moderna led-lampor. Det finns en rad fördelar med dessa, bland annat att de är energieffektiva. Enligt oss finns det inga nackdelar, utan endast fördelar med led lampor. Rent utseendemässigt är det ingen skillnad, inte heller på ljuset. LED-lampor finns i varmt och kallt ljus, precis som de vanliga glödlamporna. Utöver dessa så har det tillverkats olika typer av lyktor samt inomhus och utomhus belysning som har inbyggda LED källor, så att man inte byter ut lampan utan de har en viss levnadstid. LED-belysningen anses som både billigare och definitivt mer miljövänlig, eftersom lamporna drar mindre energi.

Köp ett energiklass A+++ kylskåp

Vitvaror märks med olika klasser, tidigare fanns det endast A men nu har många märkts med A+++. Vitvaror såsom kylskåp som är märkta på detta vis är de mest energisnåla. Dessa ska man definitivt överväga att köpa. De brukar oftast vara i samma prisklass som andra alternativ men bättre, just för att de hjälper till att minska elförbrukningen. Du kommer att spara på pengar direkt, energiminskningen ser du med detsamma. Dessutom är dessa kylskåp både snygga och moderna, vilket piffar till alla hem!

Investera i energisnåla vitvaror

Ja, det ska man definitivt göra! Att byta ut nuvarande vitvaror mot A+++ varianter är ett klokt beslut. Investeringen lönar sig då man sparar pengar och gör gott för miljön. Överväg därför att köpa en energisnål tvättmaskin, ugn, bubbelbadkar eller varför inte bygga ett helt hus som är energivänligt? Många har dock inte råd at bygga energisnåla hus, därför räcker det med att byta ut gamla vitvaror mot nyare miljövänligare modeller. Detta kan även göras för andra vitvaror, de flesta har ett energisnålt alternativ och det är tydligt att se det. Oftast har de lappar som markerar energiklassen, dessa brukar hänga så att man inte missar de.

Sammanfattningsvis

Att köa saker som minskar elförbrukningen har länge varit aktuellt och vi har nämnt det tidigare. I artikeln med tips och råd delades tips kring hur man kan ta det extra steget och verkligen spara på el hemma. Där fokuserade vi inte på vad man kan köpa in utan mer kring vad man kan göra, som till exempel; släcka onödiga lampor, stänga kylskåpet, fylla diskmaskinen ordentligt innan man använder den osv. Många små steg leder till lång väg.

Tidigare i artikeln har vi gett minst 5 tips på vad man kan köpa för att minska elförbrukningen. Tar man till alla tips och kombinerar dessa kommer man i slutändan att se en markant lägre energiförbrukning. Denna känns av såväl ekonomiskt då man inte betalar lika mycket pengar på el men även själsligt. Gör vi gott för miljön, då mår vi alla bättre och lättar på samvetet!

The post Saker att köpa för att minska elförbrukningen appeared first on Passivhuscentrum.

Vad är solenergi och hur fungerar det?

Karl Andersson — Mon, 20 Apr 2020 09:40:15 +0000

Energi som är hämtad från solen kallas för solenergi. Generellt sätt så brukar man dela in solenergi i två delar, solel och solvärme. Solel är elektricitet som härstammar från solceller, t.ex. ifrån solceller på villatak. Solvärme är som order antyder värme som härstammar från solenergi, t.ex. genom att man använder solfångare.

Solenergin har en uppenbar fördel, den är förnybar. Andra energikällor, såsom olja, naturgas och kol – förbrukas och kommer att ta slut.

Vad är solkraft?

Solkraft är den teknologin som utvinner energi ur solenergi, på samma sätt som kärnkraft utvinner energi ur atomkärnor. Ett solkraftverk kan således vara en storskalig solcellsanläggning. På samma sätt blir solel den elektricitet som utvinns ur solpaneler.

Hur mäter man solenergi?

Inom dessa sammanhang talar man ofta om solstrålningens årliga genomsnittliga effekt, eller kWh/m²-värdet. Thailand, Afrika och andra tropiska områden har ett högt kWh/m²-värde, vilket innebär att framställning av solenergi passar som handen i handsken. Exempelvis har man upp emot 2500 kWh/m² i Saharaöknen. Sverige är i sin tur inte riktigt lik solrikt. Här landar samma snittvärdet för landet på 1060 kWh/m², vilket innebär att vi ligger strax under medelvärdet för världen, som motsvarar 1350 kWh/m².

Men detta betyder faktiskt inte att vi i Sverige har dåliga förutsättningar för solel. Det är nämligen så att de flesta solkraftsanläggningar såsom solceller och solfångare har en något lägre verkningsgrad när panelerna blir uppvärmda. Sveriges kyliga klimat gör således att de solceller som vi använder kan utvinna mer av den solenergi som finns.

Solenergi i Sverige

Solcellsanläggningarna och solfångaranläggningarna ökar med 50 procent årligen, men trots det står solenergin bara för blygsamma 0.1 procent av Sveriges totala elproduktion. Framtiden för samma energityp ser dock ljus ut, och detta då Energimyndigheten, som regeringen basar över – vill att Sverige storsatsar på solenergi.

Uppemot 10 procent av Sveriges totala elanvändning ska bestå av solenergi år 2040, och det målet kan mycket väl uppfyllas då solanläggninarna blivit allt billigare – samt då den bakomliggande tekniken förbättras kontinuerligt.

Fördelar med solenergi

Solenergin är en av världens bästa energikällor, så man behöver knappast leta länge för att kunna påvisa vilka fördelar som finns på plats.

Solenergi är en förnybar energikälla: Solen kommer att vara på plats i flera miljarder år, så solenergin kan minst sagt räknas som förnybar. Samma sak kan man knappast säga om kol, olja och andra fossila energikällor som förstör miljön, och kommer att ta slut förr eller senare.

Sverige passar perfekt för solenergi: Även om Sverige knappast kan räknas som världens mest solrika land är solstrålarnas effekt lika god här som i exempelvis Tyskland, som har ett väldigt utbyggt solenergisystem.

Solenergi bidrar till en bättre miljö: Miljöpåverkan är minimal i jämförelse med andra energikällor, som inte är förnybara. Mer specifikt kan solcellernas tillverkningsprocess förknippas med en viss miljöförstöring, men när de väl är på plats genererar de uppemot 12 gånger så mycket energi som förbrukades vid framställningen.

Nackdelar med solenergi

Framställningen av solenergi är inte konstant: Solenergi kan inte omvandlas till el/värme efter att solen gått ner, till skillnad från bland annat vattenkraft- och kärnkraft-tekniken, där el-produktionen är mer stabil över tid.

Investeringskostnaden är omfattande: Det kostar omkring 100.000 kronor att installera en effektiv solcellsanläggning på en genomsnittligt stor villa. Även om solenergin är perfekt i många hänseenden måste den kunna nyttjas, och just här sätter prisläget käppar i hjulet för många som vill, men inte har råd att framställa solenergi.

Energilagringen är kostsam: Solenergi som omvandlats till elenergi kan säljas till diverse elbolag, men vore det inte skönt om elen kunde sparas lokalt? Det vore perfekt – men de tekniska lösningar som möjliggör det är dyra, och dessutom mycket ovanliga på den svenska marknaden.

Amerikanska Tesla säljer batterilösningen Powerwall, som kostar omkring 70.000 kronor, och klarar av att lagra 14 kWh. Även om tre sådana batterier arbetar i tandem kan de på sin höjd lagra reservenergi som maximalt räcker i något dygn för en genomsnittligt stor familj som bor i en villa. Lagringsproblematiken kan därför beskrivas som omfattande, och samma problematik bör lösas inom kort.

Detta lagringsproblem gäller även på nationell nivå då majoriteten av all solel produceras mitt på dagen, då solen skiner som starkast. Detta göra att utan energilagring är det svårt att försörja ett helt land endast på solenergi då man även behöver elektricitet på kvällen och morgonen.

Det är svårt att omvandla solenergi till el/värme: Omkring 15 till 20 procent av solens energi kan omvandlas till el eller värme med hjälp av solceller eller solfångare. Det är en betydande del, men förbättringspotentialen är förstås enorm. Likaså kan exempelvis moln och/eller skugga sätta käppar i hjulen för el-produktionen.

Solkraft vs. kärnkraft

De svenska kärnkraftverken ligger bakom ungefär 40% av den inhemska energitillverkningen. I dessa typer av kraftverk tillverkas el med hjälp kokat vatten, som bildar ånga som driver en generatorförsedd turbin, som omvandlar rörelseenergi till elektricitet.

Kärnkraftsproducerad el bör räknas som miljövänlig, även om det finns en mikroskopisk risk för att en härdsmälta inträffar. Slutförvaringen av kärnavfallet är dessutom en het potatis inom miljö- och politiska sammanhang.

Till skillnad från solkraften är kärnkraften inte beroende av en specifik väderlek. Produktionen kan därför hållas jämn över tid, vilket bör ses som en stor fördel. Solkraften är dock på uppgång, medan kärnkraftverk efter kärnkraftverk avvecklas – både i Sverige och utomlands.

Solkraft vs. vindkraft

Vindkraft är en förnyelsebar energikälla, precis som solkraften och kärnkraften. Samma energiteknik ligger bakom 12 procent av den nationella energiförsörjningen, men lider tyvärr av många av de problem som solenergiframställningen tampas med. Detta då el från vindkraftverk inte kan lagras, samt då produktionen inte är jämn över tid pga. miljörelaterade problem, exempelvis ett alltför vindstilla klimat. Däremot anses vindkraft vara mer jämn över tid än solceller då det även kan blåsa under natten.

Sammanfattning

Solenergi är framtiden, det har många, inklusive den svenska regeringen, förstått. När vi människor nyttjar solenergi för att få elektricitet och/eller värme så pratar vi om solkraft. Samma omvandling fungerar bra, men är inte helt utan brister.

Ta mig inte fel, dagens solkraftslösningar är kompetenta – men förbättringspotentialen bör samtidigt beskrivas som stor.

The post Vad är solenergi och hur fungerar det? appeared first on Passivhuscentrum.

Hur fungerar solfångare och solvärmesystem?

Karl Andersson — Sat, 18 Apr 2020 14:27:00 +0000

Solfångare omvandlar energi från solens strålar för att kunna värma upp vatten och ibland i sin tur även byggnader av olika slag, oftast bostads- och fritidshus. I solfångarna flödar ett flytande medium som med hjälp av en värmeväxlare för vidare värmen till ett lagringsutrymme, oftast en ackumulatortank.

Vid somliga fall kan solfångarna använda luft som värmeöverförare, men då handlar det oftast om lösningar för fritidshus, som i sin tur är bestyckade med smarta ventilationssystem som klarar av att driva ut kyla och fukt när huset är obebott.

Luftsystem kontra vattenbaserade system

De solfångare vars slutna system består av vätska är att föredra, då vätska lagrar och leder värme på ett mer effektivt sätt. Det är förmodligen därför som de vätskedrivna systemen är mer populära i jämförelse med de luftbaserade varianterna.

Hur länge kan värmen från en solfångare lagras?

Den värme som skapats lagras oftast i ackumulatortankar, det har redan fastställts. Tack vare det kan värmeöverskottet spridas på ett effektivt sätt under sommarhalvåret.

Men vintermånaderna då? Hur är det med effektiviteten under den tidsperioden? Sanningen är att solfångarna fungerar relativt dåligt på vintern, då överskottsvärmen oftast inte kan lagras på ett effektivt sätt. I teorin skulle all värme som produceras med hjälp av en solfångare kunna lagras i ett värmemagasin, men den proceduren är dyr, och fler tester krävs innan samma manöver kan räknas som gångbar.

Solfångarens slutna system skulle även kunna arbeta mot ett bergvärmesystem, men även den lösningen kräver fler praktiska tester innan vi får reda på huruvida samma idé kan bära frukt eller inte.

Vad är solvärme?

Solvärme är ett samlingsnamn för alla typer av system som omvandlar solens strålar till värme. Solvärmesystem är alltså system som används för att värme upp temperaturen, samt varmvattnet i ditt hem. Solvärmesystem använder i regel Solfångare. Många blandar ihop solvärme med solel, som är en annan sak. Solel är elektricitet som utvinns med hjälp av solens energi. Solel utvinns till skillnad från solvärme i regel med hjälp av solpaneler, och avser att omvandla solenergi till elektricitet som kan användas för t.ex. TV, radio och belysning i hemmet.

Vilka typer av solfångare existerar?

Fyra olika former av solfångare finns på plats i dagsläget, och dessa snackar vi mer om nedan.

Poolsolfångare: Dessa typer av solfångare har en relativt hög effekt, trots att isoleringen ofta är aningen undermålig. Som namnet antyder används dessa system för att höja temperaturen i pooler av olika slag, och även om poolsolfångarna inte är solfångarnas Rolls Royce beskrivs lösningen åtminstone som kostnadseffektiv.

Plana solfångare: De plana solfångarna är mer vanligt förekommande och består av en absorbatorplåt, som försetts med en rörslinga som transporterar vätskemediet (ofta vatten eller glykol) genom det slutna systemet. Absorbatorplåten placeras i sin tur i en låda på byggnadens tak, och oftast måste ett gäng tegelpannor maka på sig – men den uppoffringen bör vara värt besväret.

De plana solfångarna beskrivs som effektiva, och är inte heller känsliga för frost, snö eller andra väderrelaterade hinder. Livslängden beskrivs dessutom som lång, i synnerhet i jämförelse med de vakuumberoende solfångarsystemen som vi tar en kik på härnäst.

Vakuumrörsolfångare: Dessa typer av solfångarsystem omvandlar solens energi med hjälp av en absorbator, eller en så kallad Heat Pipe.

Mer specifikt används ett kopparrör (som även kallas U-rör), som går ner i vakuumröret och vänder likt ett U. Samma rör transporterar en värmebärande glykolblandning som kyler luften i vakuumrören, och slutligen förs all värme till ackumulatortanken, där den slutlagras.

Vakuumsolfångarna beskrivs även de som effektiva, då vakuumrören har en god isoleringsförmåga samt då det är enkelt att optimera rörens vinkel mot solen.

Koncentrerande solfångare: Dessa solfångare är uppbyggda av reflekterande ytor, där solstrålarna riktas mot ett absorbatorrör som placerats i fokusläge. De koncentrerade solfångarna kan skapa stora mängder värme på en mycket liten yta, men de här systemen är dock förhållandevis dyra.

Vem kan installera solfångare?

Nepp, ni kan inte ta på er ett blåställ och tjonga upp ett solfångarsystem helt utan vidare. Medarbetare från certifierade installatörsfirmor bör göra det jobbet. Ni måste dock inte använda er av certifierade installatörer, men om ni gör så får ni ta del av en lång rad fördelar. För att nämna två av dessa är chansen större att solfångar-anläggningen blir rätt dimensionerad, samt att den fungerar som den ska.

Vad kostar en solvärmeanläggning?

En normalstor solvärmeanläggning, med solfångare och varmvattenberedare, kostar omkring 25.000 till 50.000 kronor. Om en ackumulatortank kommer in i bilden påverkas dock prisläget, som då landar på omkring 40.000 till 80.000 kronor, menar Vattenfall.

Ni kan tyvärr inte söka några statliga bidrag vid uppförandet av en solfångare, men ROT-avdraget kan iallafall nyttjas. Om ni går den vägen kan ni dra av 30% av arbetskostnaden, vilket i regel innebär en nioprocentig kostnadsbesparing sett till det totala systempriset då arbetskostnaden brukar vara 30% av totalkostnaden.

The post Hur fungerar solfångare och solvärmesystem? appeared first on Passivhuscentrum.