I den här artikeln berättar vi mer om bergvärme, värmepumpar, jordvärme och andra vanliga uppvärmningstyper som många använder för att värma upp sina villor.

Vad är och hur fungerar bergvärme?

Solceller nyttjar solenergi på ett effektivt sätt, och exakt samma sak gäller för bergvärmen. Den största skillnaden är dock att solcellerna fångar solenergi på taket, medan bervärmesystemen nyttjar den solenergi som lagrats i berggrunden.

Bergvärme installeras/fungerar så här:

I inledningsskedet borras ett hål på uppemot 200 meter. Därefter förs en slang ner i hålet där cirkulerande vätska existerar. Samma vätska värms upp av solenergi som lagrats i berget, och med hjälp av kompressorteknik pumpas vätskan upp till huset. Därefter slinker vattnet ner i berggrunden igen, varpå hela förloppet repeteras – gång efter gång.

Är bergvärme en prisvärd uppvärmningslösning?

Ja, och detta då den solenergi som lagrats i berget aldrig tar slut. Bergvärmebolaget Thermia menar även att mängden solenergi inte påverkas om många i ett specifikt grannskap skaffar bergvärme. Det är en myt – menar samma källa.

Vad är och hur fungerar jordvärme?

Jordvärmesystemen nyttjar solenergi som lagrats i marken, och installeras/fungerar på följande sätt.

En kollektorsslinga grävs ner i marken, på cirka en meters djup. Slingans längd beror på ett antal faktorer, såsom husets storlek, energibehovet, husets läge och ett flertal ytterligare aspekter. Slingan är i sin tur fylld med vatten, som hämtar lagrad solenergi från marken med hjälp av en kompressor samt en värmepump. Precis som med bergvärmen har ett slutet system skapats, där det varma vattnet cirkulerar och värmer upp huset – år efter år.

Hur länge håller ett jordvärme-system?

Livslängden brukar landa på cirka 20 till 30 år, ibland mer än 40 – om regelbunden service utförts vill säga.

Fördelar med jordvärme-system

Er miljöpåverkan förblir minimal, uppvärmningskostnaden sänks rejält och ni slipper även det borrhål som bergvärmelösningen kräver. Utöver det ska temperaturen förbli jämn året om, och på sommaren ska även kalluft kunna skapas på ett effektivt sätt.

Är jordvärme en prisvärd uppvärmningslösning?

Ja. Jordvärme bör ses som ett bra alternativ, i synnerhet för alla som inte har ett berg under tomten. Mer specifikt är de investerade slantarna ofta åter i näven inom en rimlig tid, och utöver det bör även andrahandsvärdet öka. Några exakta siffror är dock svåra att presentera, då varje hus/installation är unik.

Vad är och hur fungerar sjövärme?

Sjövärme är en effektiv men samtidigt ovanlig värmekälla, av en uppenbar anledning – en sjötomt krävs. I grund och botten fungerar sjövärme på samma sätt som bergvärme och jordvärme. Ett slutet system skapas som i sin tur tar vara på solens energi, i detta fallet den solenergi som är lagrad på sjöbotten.

Mer specifikt placeras en kollektorslang på sjöbotten, som fästs med hjälp av vikter. I slangen flödar vatten som värmts av sjön, och med hjälp av kompressorteknik utvinns samma värme med hjälp av en värmepump. Livslängden är densamma som för jordvärmen, dvs. omkring 20 till 40 år.

Fördelarna med sjövärme är många, men så även nackdelarna. På plussidan är sjövärme bland annat ekonomiskt, billigt och dessutom bekvämt – då underhållet är minimalt. Kravet på en sjötomt bör dock vara problematiskt för nästan alla, startkostnaden är även ganska häftig och sist men inte minst krävs ett intyg från kommunen. Intyget beskrivs dock som lite av en formalitet – men det måste skrivas under lik förbaskat.

Vad är och hur fungerar en värmepump?

Alla värmepumpar fungerar på exakt samma sätt: De nyttjar olika typer solenergi som exempelvis lagrats i berg, vatten, jord eller vatten. För att bidra med en förenkling kan värmepumparna likställas med ett kylskåp, fast tvärtom. Medan kylskåpet transformerar värme till kyla, transformerar värmepumpen kyla till värme.

Mer specifikt består en värmepump av fyra delar: kompressorn, kondensorn, förångaren och expansionsventilen. Tillsammans bildar de ett slutet system, där ett så kallat köldmedium flödar. Bra köldmedier förångas och kondenseras vid låga temperaturer, och den processen nyttjar värmepumparna för att skapa energi.

Vissa värmepumpar kan till och med användas som airconditioners, men bara om de är reversibla – dvs. har en inbyggd förmåga att både kyla och värma.

Vad är och hur fungerar en luftvärmepump?

En luftvärmepump utvinner solenergi ur luften med hjälp av kompressorteknik, och tack vare det blir det varmt och skönt inomhus. Tre typer av luftvärmepumpar existerar, och dessa tar vi en kik på bums.

Luft/vatten-värmepump: Utvinner energi med hjälp av värmepumpens yttre del. Utomhus återfinns dessa ofta på husväggens södra sida, och inomhus placeras luftutsläppet strategiskt – dvs. på den plats där värmen gör mest nytta.

Dessa typer av system överför energin till ett vattenburet system, vilket innebär att huset värms upp av antingen element eller golvvärme. Alla Luft/vatten-värmepumpar kan leverera både värme och varmvatten, i bästa fall även kyla (dvs. en aircondition-funktion).

Luft/luft-värmepump: De här rackarna påminner om den föregående värmepumpen. Den överför energi på exakt samma sätt, men kan inte transformera energin till vätska. Men även om den inte kan bidra med varmvatten är den åtminstone kompetent nog för att producera både värme och kyla. Många Luft/luft-värmepumpar klarar dessutom av att rena inomhusluften, vilket bör ses som unikt.

Frånluftsvärmepump: Dessa maskiner utvinner energi från ventilationsluften. De suger med andra ord ut varm luft från huset, och tar tillvara på den energi som samma luft innehåller. Maskinen klarar av att leverera både värme och varmvatten, men inte kyla.

Avslutningsvis är frånluftsvärmepumparna inte lika effektiva som renodlade berg- eller jordvärmepumpar.

Sammanfattning

Alla värmesystem som nämnts i artikeln bör räknas som smarta. Många av dem återfinns till och med i passivhus, där kraven gällande energieffektiviteten är maximal.

Det som för samman alla system som tagits upp är att slutna och energieffektiva system skapats, som i sin tur värmer upp en specifik yta – ofta ett hus.