Passivhus

 

I denna artikel går vi igenom all matnyttig information som kan vara bra att veta om passivhus!

Om hemsidan

Vad är passivhus och vilka krav ställs?

År 1990 konstruerade den tyske byggnadsfysikern Wolfgang Feist sitt livs största projekt. Närmare bestämt ett energisnålt radhus som han kallade för passivhus. Sedan dess har strax över 40.000 passivhus fått se dagens ljus.

Det första svenska passivhus-bygget genomfördes i Lindås år 2001. Men då det inte fanns någon internationell standard för certifiering på den tiden är en förskola, Skogslunden i Åkersberga, det första svenska passivhus-bygget som godkänts efter alla konstens regler.

Passivhus i jämförelse med andra lågenergihus

Vi kommer att djupdyka inom allt som hör till passivhus, men innan vi gör det bör ni ha vetskap om vilka andra energiklassade hus som existerar.

Lågenergihus: Kallas ibland även för minienergihus. Energikraven är omfattande, men inte lika strikta som certifieringskraven för Passivhus. En positiv aspekt består av att arkitekten får ta sig mer friheter, så hus med utstickande delar eller andra extravaganta detaljer är relativt vanliga.

Passivhus: Värmeförlusten minimeras tack vare ett tätt klimatskal, rätt val av fönster samt dörrar, och sist men inte minst ventilationsanordningen, eller FTX-systemet. Samma system är passivhusets hjärta. Det fördelar inomhusluften på ett energieffektivt sätt, och tack vare det behövs oftast inga element. Den naturliga uppvärmningen från de boende, passiv solvärme samt elapparater räcker nästan alltid för att en lämplig temperatur ska kunna bibehållas. Mer specifikt är passivhusens mer energieffektiva än lågenergihusen, det är den största skillnaden hustyperna emellan.

NollenergihusDessa typer av hus är helt klimatneutrala, vilket innebär att de producerar lika mycket energi som de gör av med. Passivhus betraktas som nollenergihus så länge de är helt självförsörjande.

Plushus: Levererar mer energi än vad de förbrukar. Energitillskott i form av solceller och/eller solfångare är synnerligen vanliga. Byggnationskostnaderna är dock ganska omfattande, då extremt höga krav ställs på både huset samt de förnybara energikällorna. Sist men inte minst bör skrytfaktorn vara hög. Vem vill inte snacka vitt och brett om att man säljer överbliven el till elbolaget?

Vad är passivhus?

 

Mjukstarten är avklarad, resten av artikeln handlar enbart om passivhus, inget annat.

Hus som byggs enligt passivhus-standarden konstrueras enligt ett tydligt tankesätt: Alla tänkbara värmeförluster ska minimeras. Mer specifikt skapas en lufttät och välisolerad byggnad som även ska vara fri från köldbryggor, som tex. kan uppstå vid dörrar och fönster.

Passivhusen värms upp av naturliga källor, såsom solen och luften, men även spillvärme från de som bor i huset, samt restenergi från elektronik, såsom tv-apparater, datorer och dylikt.

Vid synnerligen kalla dagar klarar många av passivhusen inte av att hålla värmen för egen maskin. Många väljer därför att komplettera sitt passivhus med exempelvis en värmepump eller en braskamin.

 

Isolering för passivhus – ”klimatskalet”

Passivhusen isoleras på ett mer omfattande sätt i jämförelse med traditionella hus. Ett tätt klimatskal beskrivs även som a och o när det kommer till dessa typer av hus. Närmare bestämt krävs mindre isolering mot marken, som är kall – och desto mer vid taket, dit all värme ansamlas.

Utöver det är U-värdet av vikt vid isoleringsfasen. U-värdet är i grund och botten en måttenhet som vittnar om hur mycket värme som försvinner från byggnaden. Inom passivhus-sammanhang är ett lågt u-värde att föredra, då lägre U-värden indikerar att värmeförlusten är mindre.

Det är även viktigt att köldbryggor förebyggs. En köldbrygga kan ses som en konstruktionsdetalj som har kontakt med utsidan, som är kallare – samt kan leda bort värme från insidan, vilket inte är eftersträvansvärt. Köldbryggorna ska vara så få till antalet som bara möjligt, då husets energiförbrukning kan påverkas.

Sist men inte minst är täta och moderna fönster av stor vikt. Fönster som inte håller tätt bidrar till kallras (kall luft som rör sig neråt och sänker inomhustemperaturen), och inte heller det är någon större hit inom passivhus-sammanhang. I bästa fall bör så kallad treglasfönster användas, som i sin tur bidrar till en bättre energibalans.

Hur ska ett passivhus placeras?

Uppvärmningen för passivhus är en väldigt viktigt del för passivhusen. Just därför bör alla större fönsterpartier vara placerade i söderläge. Detta eftersom att solen skiner som absolut mest i söderläge. Andra vinklar och vrår får förstås även de fönster, dock ofta lite mindre sådana. En potentiell nackdel är att de rum som värmts upp lite väl bra, exempelvis under en varm sommardag, är något svåra att temperera. Detta då passivhusen isoleras så pass aggressivt att värmen gärna stannar kvar lite väl länge.

Men men, allt har en lösning – så även den här lilla problematiken. Om ni väljer att avskärma specifika rum med tex. värmeabsorberande gardiner, persienner och/eller specialtillverkad solfilm bör det problemet vara ett minne blott.

Ventilation och luftslussar för passivhus

Många passivhus har utrustats med luftslussar, som gör att den varma luften stannar kvar inomhus på ett effektivt sätt. Men då luftslussarna ofta blir kalla under vintermånaderna bör ni placera en riktig hall strax innanför luftslussen. Tack vare det kan kläder och skor hållas varma även när det fryser på rejält utomhus.

Ventilationen är även den av stor vikt. Nästan alla passivhus är försedda med FTX-system, dvs. ett mekaniskt ventilationssystem, eller luftvärmeväxlare som ser till att luften cirkulerar på ett idealt sätt, samt att värmen bibehålls. FTX-systemen återfinns nästan bara i nybyggda hus, så det är viktigt att installatören har stenkoll på dimensionerna. Om denne slarvar blir det svårare att kontrollera värmeutvecklingen i specifika rum, och det kan leda till komfortproblem. För att nämna ett exempel gillar många att ha en något lägre temperatur i sovrummet. Det blir omöjligt, eller åtminstone betydligt svårare, om FTX-systemet inte installerats på ett genomtänkt sätt.

Vad kostar ett passivhus?

Passivhusen är lite mer påkostade då isolering, värmesystem och annat gör sitt när det kommer till slutpriset. Mer specifikt bör ni räkna med en merkostnad på cirka 10 procent. Samma kostnad bör dock inte ses som alltför blödig då energivinsten, och i förlängningen den monetära vinsten är stor.

Uppvärmning för passivhus

Passivhusen är mycket strategiskt byggda då väldigt lite energi går till spillo. Men ibland räcker inte den naturliga värmen, och vid de tillfällena krävs en extra skjuts. För att inte bidra till repetition sammanfattar vi de viktigaste uppvärmningstyperna precis här:

Passiva, eller inbyggda uppvärmningsåtgärder:

Direkt solinstrålningsvärme: Solen värmer hela huset, i synnerhet det fönsterparti som placerats i söderläge.
FTX-systemet: Ser till att värmen återvinns i hela passivhuset.
Det välisolerade luftskalet: Bidrar till att värmen återvinns, dvs. inte försvinner.

Aktiva uppvärmningsåtgärder:

Värmepump: braskamin, fjärrvärme, bergvärme, solceller, solvärmare mfl: Bidrar med energi när passivhusets eget system inte räcker till.

Krav för passivhus

Passivhusen certifieras av Forum för Energieffektivt byggande, FEBY. För en tid sedan var FEBY 12 den gällande standarden, men numera har FEBY 18 tagit över den rollen. Om vi jämför de båda standarderna ser vi att FEBY 18 är snäppet mer strikt, då bland annat kvar på kontrollplaner, samt bindande poängsystem införts.

FEBY-standarden består av tre olika klassningar; guld, silver och brons. Dessa tar vi en närmare kik på bums:

FEBY guld: Den mest strikta klassningen. Värmen bibehålls i många fall så pass bra att radiatorer (element) blir fullkomligt onödiga. Här ska värmeförlusttalet understiga 14 W/m2Atemp för byggnader över 600 m2 i södra Sverige.

FEBY silver: Här är kraven något lägre. För att ett passivhus-bygge motsvarande 600 m2 eller mer ska kunna silver-klassas måste värmeförlusttalet understiga 19 W/m2Atemp.

FEBY brons: För en FEBY-brons-klassning krävs ett värmeförlusttal som inte överstiger 22 W/m2Atemp, och om huset ifråga är/ska vara eluppvärmt måste den årliga energiförbrukningen understiga 38 kWh/m2Atemp.

Passivhus i Sverige

Till och med juli 2018 har FEBY certifierat många typer av passivhus. Sammanlagt rör det sig om 35 flerbostadshus (500+ lägenheter), 50 småhus samt 13 ”lagerbyggnader” (tex. skolor, förskolor och äldreboenden). Om ni är ute efter att certifiera en specifik byggnad, eller rentav vill bygga nytt – läs gärna mer om hur processen går till hos FEBY.

Svar på vanligt ställda frågor beträffande passivhus

Nu har vi gjort vårt bästa för att berätta vad passivhus är, hur byggena fungerar samt vilka certifieringar som gäller. Men vi vill gärna gardera oss ett snäpp. För att kunna släta ut de sista frågetecknen presenterar vi ett gäng svar på vanligt ställda frågor inom området:

Passivhusens största fiende består av energiförluster, vad är det?

Energiförluster från passivhus sker i regel på tre sätt:

Avloppsförluster: Varmvatten från exempelvis badrummet och köket släpps ut i avloppet och försvinner från huset. Energiförlusten kan minska med hjälp av en avloppsvärmare, men den lösningen kan beskrivas som både dyr och komplicerad.

Ventilationsförluster: Uppvärmd luft som försvinner från huset. Alla passivhus värda namnet har FTX-liknande system på plats som förhindrar den här problematiken.

Ledningsförluster: Värme som försvinner från husets skal. Tjock isolering och fönster som håller måttet bidrar till att ledningsförlusterna kan minimeras.

Jag äger en fastighet som inte är passivhus-klassad, kan man certifiera sitt hus i efterhand?

Ja, som vi tidigare var inne och nosade på går det utmärkt. Men vägen dit är långtifrån spikrak, då uppvärmningsbehovet ofta måste minskas rejält samtidigt som värmeförlusten minimeras.

Hur många passivhus-byggnader kommer att slås upp i Sverige?

Alla EU-länder har som norm att nästan bara nära-nollenergihus ska byggas i framtiden. År 2021 måste alla nya byggnationer bestå av nära-nollenergihus, och av dessa är passivhusen mest populära, så framtiden ser minst sagt ljus ut. Sammanfattningsvis bör passivhusen öka rejält i omfattning, både i Sverige och resten av EU – men det är svårt att peka på en specifik siffra.

Om man inte är hemma under flera veckor i sträck – hur påverkas innetemperaturen?

Då de mest avancerade passivhusen inte har några element är det en mycket bra fråga. Sanningen är att temperaturen bör minska med omkring 6 grader om huset lämnas tomt under cirka två veckor. Men när ni väl är tillbaka värms huset upp igen på nolltid. Och då man kan anpassa ventilationen så att värmeförlusten förblir minimal bör den här problematiken inte ses som särskilt svårövervinnelig.

Hur ser andrahandsvärdet ut för passivhus?

Det kostar en slant extra att bygga ett passivhus, men som tur är påverkas andrahandspriset i en positiv riktning. De tre största mervärdena, både för befintligt boende samt spekulanter – består av följande aspekter:

#1. Driftskostnaderna är lägre – och i förlängningen även energianvändningen
#2. Luftkvaliteten är bättre i jämförelse med traditionella hus
#3. Passivhusen är kvalitetssäkrade, och det bör påverka andrahandsvärdet i en positiv riktning.

Vill ni läsa mer om ekonomin för passivhus kan ni göra det här.