Solfångare omvandlar energi från solens strålar för att kunna värma upp vatten och ibland i sin tur även byggnader av olika slag, oftast bostads- och fritidshus. I solfångarna flödar ett flytande medium som med hjälp av en värmeväxlare för vidare värmen till ett lagringsutrymme, oftast en ackumulatortank.
Vid somliga fall kan solfångarna använda luft som värmeöverförare, men då handlar det oftast om lösningar för fritidshus, som i sin tur är bestyckade med smarta ventilationssystem som klarar av att driva ut kyla och fukt när huset är obebott.
Luftsystem kontra vattenbaserade system
De solfångare vars slutna system består av vätska är att föredra, då vätska lagrar och leder värme på ett mer effektivt sätt. Det är förmodligen därför som de vätskedrivna systemen är mer populära i jämförelse med de luftbaserade varianterna.
Hur länge kan värmen från en solfångare lagras?
Den värme som skapats lagras oftast i ackumulatortankar, det har redan fastställts. Tack vare det kan värmeöverskottet spridas på ett effektivt sätt under sommarhalvåret.
Men vintermånaderna då? Hur är det med effektiviteten under den tidsperioden? Sanningen är att solfångarna fungerar relativt dåligt på vintern, då överskottsvärmen oftast inte kan lagras på ett effektivt sätt. I teorin skulle all värme som produceras med hjälp av en solfångare kunna lagras i ett värmemagasin, men den proceduren är dyr, och fler tester krävs innan samma manöver kan räknas som gångbar.
Solfångarens slutna system skulle även kunna arbeta mot ett bergvärmesystem, men även den lösningen kräver fler praktiska tester innan vi får reda på huruvida samma idé kan bära frukt eller inte.
Vad är solvärme?
Solvärme är ett samlingsnamn för alla typer av system som omvandlar solens strålar till värme. Solvärmesystem är alltså system som används för att värme upp temperaturen, samt varmvattnet i ditt hem. Solvärmesystem använder i regel Solfångare. Många blandar ihop solvärme med solel, som är en annan sak. Solel är elektricitet som utvinns med hjälp av solens energi. Solel utvinns till skillnad från solvärme i regel med hjälp av solpaneler, och avser att omvandla solenergi till elektricitet som kan användas för t.ex. TV, radio och belysning i hemmet.
Vilka typer av solfångare existerar?
Fyra olika former av solfångare finns på plats i dagsläget, och dessa snackar vi mer om nedan.
Poolsolfångare: Dessa typer av solfångare har en relativt hög effekt, trots att isoleringen ofta är aningen undermålig. Som namnet antyder används dessa system för att höja temperaturen i pooler av olika slag, och även om poolsolfångarna inte är solfångarnas Rolls Royce beskrivs lösningen åtminstone som kostnadseffektiv.
Plana solfångare: De plana solfångarna är mer vanligt förekommande och består av en absorbatorplåt, som försetts med en rörslinga som transporterar vätskemediet (ofta vatten eller glykol) genom det slutna systemet. Absorbatorplåten placeras i sin tur i en låda på byggnadens tak, och oftast måste ett gäng tegelpannor maka på sig – men den uppoffringen bör vara värt besväret.
De plana solfångarna beskrivs som effektiva, och är inte heller känsliga för frost, snö eller andra väderrelaterade hinder. Livslängden beskrivs dessutom som lång, i synnerhet i jämförelse med de vakuumberoende solfångarsystemen som vi tar en kik på härnäst.
Vakuumrörsolfångare: Dessa typer av solfångarsystem omvandlar solens energi med hjälp av en absorbator, eller en så kallad Heat Pipe.
Mer specifikt används ett kopparrör (som även kallas U-rör), som går ner i vakuumröret och vänder likt ett U. Samma rör transporterar en värmebärande glykolblandning som kyler luften i vakuumrören, och slutligen förs all värme till ackumulatortanken, där den slutlagras.
Vakuumsolfångarna beskrivs även de som effektiva, då vakuumrören har en god isoleringsförmåga samt då det är enkelt att optimera rörens vinkel mot solen.
Koncentrerande solfångare: Dessa solfångare är uppbyggda av reflekterande ytor, där solstrålarna riktas mot ett absorbatorrör som placerats i fokusläge. De koncentrerade solfångarna kan skapa stora mängder värme på en mycket liten yta, men de här systemen är dock förhållandevis dyra.
Vem kan installera solfångare?
Nepp, ni kan inte ta på er ett blåställ och tjonga upp ett solfångarsystem helt utan vidare. Medarbetare från certifierade installatörsfirmor bör göra det jobbet. Ni måste dock inte använda er av certifierade installatörer, men om ni gör så får ni ta del av en lång rad fördelar. För att nämna två av dessa är chansen större att solfångar-anläggningen blir rätt dimensionerad, samt att den fungerar som den ska.
Vad kostar en solvärmeanläggning?
En normalstor solvärmeanläggning, med solfångare och varmvattenberedare, kostar omkring 25.000 till 50.000 kronor. Om en ackumulatortank kommer in i bilden påverkas dock prisläget, som då landar på omkring 40.000 till 80.000 kronor, menar Vattenfall.
Ni kan tyvärr inte söka några statliga bidrag vid uppförandet av en solfångare, men ROT-avdraget kan iallafall nyttjas. Om ni går den vägen kan ni dra av 30% av arbetskostnaden, vilket i regel innebär en nioprocentig kostnadsbesparing sett till det totala systempriset då arbetskostnaden brukar vara 30% av totalkostnaden.