Energieffektiva hem Archives | Passivhuscentrum

Ekonomisk hållbarhet: Så kan ett genomtänkt boende avvärja en privatekonomisk härdsmälta

Karl Andersson — Fri, 08 Aug 2025 12:08:35 +0000

I en tid då många svenskar tampas med stigande levnadskostnader har själva boendet seglat upp som en central faktor för ekonomisk trygghet. Att satsa på ett energieffektivt hem – som ett passivhus – är inte längre enbart en fråga om miljöhänsyn. Det är också en av de mest effektiva strategierna för att bygga en motståndskraftig privatekonomi och undvika den långsamma urholkning av plånboken som skuldfällor ofta innebär.

Den dolda kostnadsströmmens påverkan på hushållet

Många hushåll ser sina ekonomiska resurser rinna iväg månad efter månad, utan att helt kunna peka på orsaken. Höga elräkningar, plötsliga reparationer och återkommande underhåll fungerar som små, envisa läckor i budgeten. När en oväntad utgift dyker upp – kanske en havererad värmepump eller ett ilsket vattenläckage – blir steget till att plocka fram kreditkortet kortare än man tror. Och dessa skulder har en benägenhet att bli kvar längre än förnuftet tillåter.

En varningssignal från statistiken

En färsk analys av svenskarnas betalningsvanor visar ett oroväckande mönster. Rapporten, som finns att läsa under Kreditkortsskulder i Sverige 2025, avslöjar att en betydande andel av kreditkortsskulderna bärs under lång tid. För många handlar det inte om utsvävande shopping, utan om att täcka vardagsutgifter och akuta reparationer. När skulden väl är ett faktum förvandlas den ofta till en tung kvarnsten som långsamt mal ner den ekonomiska handlingsfriheten.

Passivhuset – mer än bara energisnålt

Ett passivhus erbjuder inte bara lägre energiförbrukning. Genom att minimera behovet av köpt energi för uppvärmning och nedkylning frigörs kapital varje månad. De belopp som annars skulle smälta bort i elräkningar kan istället dirigeras till en buffert. Denna buffert blir ett skyddsnät som gör att dyra krediter kan undvikas när det oförutsedda inträffar.

Räkneexempel som talar sitt tydliga språk

Tänk dig en kreditkortsskuld på 30 000 kronor. Med en räntesats på 20 % innebär det 6 000 kronor i rena räntekostnader per år – pengar som kunde ha använts till amorteringar, sparkapital eller andra långsiktiga investeringar. Ett passivhus är en initial investering som inte bara minskar driftkostnaderna utan även indirekt minskar risken för att skuldsätta sig till höga kostnader.

Boendestrategin som skyddar framtiden

Att planera sitt boende är att planera sin ekonomiska framtid. I en värld som präglas av osäkerhet blir ett hem med låga driftskostnader inte bara en trygghet, utan ett aktivt verktyg för att säkra finansiell frihet. Den som vill fördjupa sig i hur man jämför och hanterar finansiella verktyg kan hitta omfattande och uppdaterad information hos Kreditkortguiden.se.

The post Ekonomisk hållbarhet: Så kan ett genomtänkt boende avvärja en privatekonomisk härdsmälta appeared first on Passivhuscentrum.

Energispartips – 10 tips som sänker dina elkostnader

Karl Andersson — Fri, 06 Sep 2024 07:38:02 +0000

I takt med att energipriserna stiger och klimatförändringarna blir allt mer påtagliga, blir energibesparing en viktig del av både hushålls- och företagsplanering. Att minska energiförbrukningen är inte bara bra för plånboken, utan även för miljön. Här är tio enkla men effektiva energispartips som kan hjälpa dig att minska din elförbrukning och spara pengar.

1. Byt till LED-lampor

Glödlampor och halogenlampor drar mycket mer energi än moderna LED-lampor. LED-lampor använder upp till 80% mindre energi och har dessutom en betydligt längre livslängd.

2. Använd energisnåla vitvaror

När det är dags att byta ut dina vitvaror, se till att välja energisnåla modeller. Kolla efter energimärkningar som A+++ för att hitta de mest effektiva alternativen.

3. Stäng av apparater helt

Många apparater står i standby-läge när de inte används, vilket fortfarande drar ström. Genom att stänga av dem helt eller använda en strömbrytare kan du spara en hel del energi.

4. Optimera uppvärmningen

Sänk temperaturen i rum du inte använder eller investera i en smart termostat som anpassar värmen efter dina vanor. Varje grad du sänker kan minska energikostnaderna med upp till 5%.

5. Isolera ditt hem

Ett välisolerat hem håller värmen bättre och minskar behovet av uppvärmning. Se över fönster, dörrar och tak för att minimera värmeförlusterna.

6. Använd solenergi

Om du har möjlighet, installera solpaneler för att generera din egen el. Överskottsenergin kan ofta säljas tillbaka till elnätet, vilket ger dig extra inkomst och minskar ditt beroende av traditionell el.

7. Tvätta smartare

Kör tvättmaskinen på lägre temperaturer och fyll maskinen helt innan du kör den. Moderna tvättmedel fungerar ofta lika bra vid 30 grader som vid högre temperaturer.

8. Laga mat energieffektivt

Använd lock på kastrullerna för att minska koktiden och använd mikrovågsugn istället för spis när det är möjligt. Ugn och spis drar mycket mer energi än mikron.

9. Använd tidsstyrda kontakter

Med tidsstyrda kontakter kan du automatisera när dina apparater ska vara på eller av. Detta är särskilt effektivt för belysning och apparater som laddas över natten.

10. Byt elavtal

Slutligen, se över ditt elavtal och överväg att byta till ett som erbjuder förnybar energi eller lägre priser på tider då du använder mest el. Många elbolag erbjuder nu flexibla avtal som kan hjälpa dig att spara pengar och minska din klimatpåverkan.

Genom att följa dessa energispartips kan du inte bara sänka dina energikostnader utan också bidra till en mer hållbar framtid. Det kräver inte stora investeringar, men ger betydande resultat både för din plånbok och för miljön.

FAQ

Hur kan jag spara mest energi i hemmet?

Byt till LED-lampor, använd energisnåla vitvaror och stäng av apparater helt istället för att ha dem i standby-läge. Dessa åtgärder kan drastiskt minska din elförbrukning.

Hur kan jag optimera uppvärmningen av mitt hem?

Du kan sänka temperaturen i rum du inte använder eller investera i en smart termostat. Varje grad du sänker temperaturen kan minska dina energikostnader med upp till 5% (Vattenfall).

Vad är ett enkelt sätt att använda mindre energi när jag tvättar och lagar mat?

Tvätta kläder på lägre temperaturer och fyll tvättmaskinen helt. När du lagar mat, använd lock på kastrullerna och mikrovågsugn istället för spis för att minska energiförbrukningen.

The post Energispartips – 10 tips som sänker dina elkostnader appeared first on Passivhuscentrum.

Vad är ett passivhus?

Karl Andersson — Wed, 29 Jul 2020 09:50:52 +0000

Att bygga passivhus innebär att bygga bostäder med målet att de inte behöver något system för uppvärmning. Huset ska vara varmt under vinterhalvåret och svalt under de månader när det är som varmast på sommaren. Dessutom ska det finnas aktiv ventilation. Själva definitionen av ett passivhus är:

“Ett hus där tillförd effekt ej överstiger 10 W/m2. Detta gäller vid en innetemperatur på 20 grader och en utetemperatur på 16 minusgrader i Alingsås, 20 minusgrader i Stockholm och 28 minusgrader i Kiruna.”

Det innebär att summan av alla elinstallationer, allt som drivs med elektricitet, inte får vara högre än 10 watt per kvadratmeter. Självklart behöver du värme i ett hus, men tanken är att den ska komma från all det som redan finns i huset. Det kan till exempel vara värme från lampor, hushållsmaskiner, kroppsvärme från de som bor där och från solens strålar. Under den större delen av året behövs ingen annan uppvärmning.

Kostar passivhus mer än vanliga hus?

Det kostar lite mer att bygga ett passivhus än ett vanligt hus. Man brukar räkna med att det blir ungefär 10% dyrare, eftersom väggarna är tjockare och du behöver mer isolering. Sedan måste du också ha i åtanke att kostnaderna för uppvärmning är avsevärt lägre. Det blir alltså billigare att köpa och bo i ett passivhus.

Under en kall dag kan det räcka med en effekt som motsvarar hur mycket elektricitet en hårtork förbrukar för att värma upp ett passivhus. Samtidigt har passivhus alla slags bekvämligheter som vilket annat nybyggt hus som helst. Det fungerar bara om huset är extremt tätt och välisolerat.

Men du behöver även varmvatten i ett bostadshus, och det kräver någon slags uppvärmning. Dessutom behöver du extra värme riktigt kalla vinterdagar. Då kan du komplettera med solceller, braskamin, värmepump eller fjärrvärme.

Slöseri med energi vid traditionell uppvärmning

Uttrycket att “elda för kråkorna” passar bra in på de flesta vanliga hus. Det innebär att slösa med energi för uppvärmning så att man släpper ut onödigt mycket värme genom skorstenar eller dåligt isolerade husväggar. Traditionella hus har en hög energiåtgång just eftersom de inte är så täta.

I ett passivhus kan du kan återvinna upp till 94% av värmen i den utgående luften. Den förs över till den inkommande, friska luften genom ett ventilationssystem som kallas för FTX. Dessutom använder man olika slags tekniker för att hålla en jämn temperatur året om.

EU:s mål är att alla byggnader ska ha en halverad energiförbrukning år 2050. Tidigare i år röstade Europaparlamentet fram en ny lag som säger att alla nya hus måste vara nära nollenergibyggnader från slutet av 2020, och att de ska använda förnybar energi. Det innebär att passivhus kommer att bli en ny standard i byggbranschen och att det kommer att bli enklare för villaägare att ta del av tekniken och de material som används för att energieffektivisera sina bostäder.

Varför traditionella hus slösar energi – och hur passivhus löser problemet

Traditionella hus förlorar mycket värme genom dålig isolering och otäta konstruktioner, vilket leder till onödig energiförbrukning. Passivhus löser detta med extremt tät byggteknik, effektiv isolering och värmeåtervinning som behåller upp till 94 % av inomhusvärmen. Genom att använda solvärme, kroppsvärme och hushållsapparater som värmekällor minimeras behovet av extern uppvärmning. Resultatet är lägre energikostnader och ett mer hållbart boende.Passivhus – framtidens hållbara boende

Passivhus minimerar energiförbrukningen genom smart isolering, tät konstruktion och effektiv värmeåtervinning. De använder naturliga värmekällor som solinstrålning och kroppsvärme, vilket gör traditionell uppvärmning nästan överflödig. Fördelarna är lägre driftkostnader, hög komfort och minskad miljöpåverkan. Med EU:s skärpta energikrav blir passivhus allt vanligare och en viktig del av framtidens hållbara byggande.

Så fungerar ventilation och värmeåtervinning i passivhus

Passivhus använder ett FTX-ventilationssystem som återvinner upp till 94 % av värmen i utgående luft. Systemet tar in frisk luft, värmer upp den med hjälp av den varma frånluften och sprider den i bostaden. Detta säkerställer ett konstant luftflöde utan att förlora värme. På så sätt minskas behovet av extern uppvärmning, och inomhusklimatet hålls behagligt året om. Resultatet är energieffektiv ventilation med låga uppvärmningskostnader och bättre luftkvalitet.

FAQ

Är det dyrare att bygga ett passivhus än ett vanligt hus?
Ja, Att bygga ett passivhus är ungefär 10 % dyrare än ett vanligt hus. Främst på grund av tjockare väggar och extra isolering. Däremot är uppvärmningskostnaderna betydligt lägre, vilket gör boendet billigare i längden.

Behöver ett passivhus ingen uppvärmning alls?
Nej, ett passivhus behöver ingen uppvärmning. Passivhus är designade för att minimera behovet av extern uppvärmning, men under kalla dagar kan extra värme krävas. Detta kan lösas med exempelvis solceller, en braskamin, värmepump eller fjärrvärme.

Återanvänder ett passivhus värme från inomhusluften?
Ja, passivhus använder ett FTX-ventilationssystem som återvinner upp till 94 % av inomhusluften. Detta hjälper till att hålla inomhustemperaturen jämn och minskar behovet av extern uppvärmning.

The post Vad är ett passivhus? appeared first on Passivhuscentrum.

Saker att köpa för att minska elförbrukningen

Karl Andersson — Fri, 15 May 2020 14:00:57 +0000

En hög elförbrukning är både dyr och kan ha en negativ påverkan på vår kära miljö. El i sig ger inte upphov till några utsläpp lokalt där elen används, men däremot så kan koldioxid och andra miljö- och hälsoskadliga ämnen uppkomma vid produktionen av el. Det är därför utopiskt att minska förbrukningen av el. Var och en av oss kan göra det, och vi talar självklart inte om att sitta i mörker eller duscha med kallt vatten. Vi har lite tips kring vad man kan införskaffa för att minska förbrukningen på ett sätt som inte påverkar livsstilen.

I grund och botten talar man ju om energieffektivisering. Energieffektivisering kan göras i ett helt hus, vissa hus byggs för att spara på el, men även i vanliga bostäder genom att man ersätter vitvaror. Man kan exempelvis köpa A+++ produkter, då är man säker på lägsta möjliga el förbrukning. Energimyndigheten ger en rad goda tips kring besparande av el, det kan man läsa mer om direkt på deras hemsida.

Använd grön el

Att endast leva energieffektivt räcker inte. För att bespara vår miljö och undvika de hemska konsekvenser som vår destruktiva miljötrend kommer innebär måste vi även förbruka rätt sorts el.

Vad innebär det i praktiken?

Jo, så kallad grön el är i praktiken miljövänlig el som ofta är förnybar. Det innebär att källan till elen kommer från en källa såsom t.ex. solen som träffar en solpanel, vatten som rinner genom våra vattenkraft eller vind som blåser genom våra vindkraftverk. Ett mått på grön el är mängden CO2-ekvivalenter (koldioxidekvivalenter) som släpps ut per producerade kWh. Det är ett mycket bra mått, eftersom det direkt visar hur mycket koldioxid som frisätts i miljön i förhållande till en bestämd mängd el.

I Nordens elmix så släpps det ut ca 125 g CO2-ekvivalenter per producerade kWh. Men även om grön el leder till betydligt mindre utsläpp, så innebär det inte att grön el är utsläppsfri. Det är fortfarande så att det vid produktionen av t.ex. solceller går åt mycket energi. Energi som måste produceras någonstans, ibland i kinesiska kolkraftverk – vilket såklart leder till utsläpp ändå. Man kan därför inte köpa “utsläppsfri” el även om man så skulle vilja.

Men att vara medveten i sina val kan man komma långt på. El från en grön elmix kan istället för 120-300 g CO2/kWh hamna ner runt 10-40 g/CO2 – vilket såklart är en enorm skillnad!

Sätt att minska sin elförbrukning

Nu har vi gått igenom skillnad på el och el. Men hur gör man då för att minska sin elförbrukning samtidigt som man brukar grön el?

Byt ut vanliga glödlampor mot led lampor

De traditionella glödlamporna drar onödigt mycket el. Nu finns alternativ för alla lampor där man kan ersätta den klassiska glödlampan med moderna led-lampor. Det finns en rad fördelar med dessa, bland annat att de är energieffektiva. Enligt oss finns det inga nackdelar, utan endast fördelar med led lampor. Rent utseendemässigt är det ingen skillnad, inte heller på ljuset. LED-lampor finns i varmt och kallt ljus, precis som de vanliga glödlamporna. Utöver dessa så har det tillverkats olika typer av lyktor samt inomhus och utomhus belysning som har inbyggda LED källor, så att man inte byter ut lampan utan de har en viss levnadstid. LED-belysningen anses som både billigare och definitivt mer miljövänlig, eftersom lamporna drar mindre energi.

Köp ett energiklass A+++ kylskåp

Vitvaror märks med olika klasser, tidigare fanns det endast A men nu har många märkts med A+++. Vitvaror såsom kylskåp som är märkta på detta vis är de mest energisnåla. Dessa ska man definitivt överväga att köpa. De brukar oftast vara i samma prisklass som andra alternativ men bättre, just för att de hjälper till att minska elförbrukningen. Du kommer att spara på pengar direkt, energiminskningen ser du med detsamma. Dessutom är dessa kylskåp både snygga och moderna, vilket piffar till alla hem!

Investera i energisnåla vitvaror

Ja, det ska man definitivt göra! Att byta ut nuvarande vitvaror mot A+++ varianter är ett klokt beslut. Investeringen lönar sig då man sparar pengar och gör gott för miljön. Överväg därför att köpa en energisnål tvättmaskin, ugn, bubbelbadkar eller varför inte bygga ett helt hus som är energivänligt? Många har dock inte råd at bygga energisnåla hus, därför räcker det med att byta ut gamla vitvaror mot nyare miljövänligare modeller. Detta kan även göras för andra vitvaror, de flesta har ett energisnålt alternativ och det är tydligt att se det. Oftast har de lappar som markerar energiklassen, dessa brukar hänga så att man inte missar de.

Sammanfattningsvis

Att köa saker som minskar elförbrukningen har länge varit aktuellt och vi har nämnt det tidigare. I artikeln med tips och råd delades tips kring hur man kan ta det extra steget och verkligen spara på el hemma. Där fokuserade vi inte på vad man kan köpa in utan mer kring vad man kan göra, som till exempel; släcka onödiga lampor, stänga kylskåpet, fylla diskmaskinen ordentligt innan man använder den osv. Många små steg leder till lång väg.

Tidigare i artikeln har vi gett minst 5 tips på vad man kan köpa för att minska elförbrukningen. Tar man till alla tips och kombinerar dessa kommer man i slutändan att se en markant lägre energiförbrukning. Denna känns av såväl ekonomiskt då man inte betalar lika mycket pengar på el men även själsligt. Gör vi gott för miljön, då mår vi alla bättre och lättar på samvetet!

The post Saker att köpa för att minska elförbrukningen appeared first on Passivhuscentrum.

Vad är solenergi och hur fungerar det?

Karl Andersson — Mon, 20 Apr 2020 09:40:15 +0000

Energi som är hämtad från solen kallas för solenergi. Generellt sätt så brukar man dela in solenergi i två delar, solel och solvärme. Solel är elektricitet som härstammar från solceller, t.ex. ifrån solceller på villatak. Solvärme är som order antyder värme som härstammar från solenergi, t.ex. genom att man använder solfångare.

Solenergin har en uppenbar fördel, den är förnybar. Andra energikällor, såsom olja, naturgas och kol – förbrukas och kommer att ta slut.

Vad är solkraft?

Solkraft är den teknologin som utvinner energi ur solenergi, på samma sätt som kärnkraft utvinner energi ur atomkärnor. Ett solkraftverk kan således vara en storskalig solcellsanläggning. På samma sätt blir solel den elektricitet som utvinns ur solpaneler.

Hur mäter man solenergi?

Inom dessa sammanhang talar man ofta om solstrålningens årliga genomsnittliga effekt, eller kWh/m²-värdet. Thailand, Afrika och andra tropiska områden har ett högt kWh/m²-värde, vilket innebär att framställning av solenergi passar som handen i handsken. Exempelvis har man upp emot 2500 kWh/m² i Saharaöknen. Sverige är i sin tur inte riktigt lik solrikt. Här landar samma snittvärdet för landet på 1060 kWh/m², vilket innebär att vi ligger strax under medelvärdet för världen, som motsvarar 1350 kWh/m².

Men detta betyder faktiskt inte att vi i Sverige har dåliga förutsättningar för solel. Det är nämligen så att de flesta solkraftsanläggningar såsom solceller och solfångare har en något lägre verkningsgrad när panelerna blir uppvärmda. Sveriges kyliga klimat gör således att de solceller som vi använder kan utvinna mer av den solenergi som finns.

Solenergi i Sverige

Solcellsanläggningarna och solfångaranläggningarna ökar med 50 procent årligen, men trots det står solenergin bara för blygsamma 0.1 procent av Sveriges totala elproduktion. Framtiden för samma energityp ser dock ljus ut, och detta då Energimyndigheten, som regeringen basar över – vill att Sverige storsatsar på solenergi.

Uppemot 10 procent av Sveriges totala elanvändning ska bestå av solenergi år 2040, och det målet kan mycket väl uppfyllas då solanläggninarna blivit allt billigare – samt då den bakomliggande tekniken förbättras kontinuerligt.

Fördelar med solenergi

Solenergin är en av världens bästa energikällor, så man behöver knappast leta länge för att kunna påvisa vilka fördelar som finns på plats.

Solenergi är en förnybar energikälla: Solen kommer att vara på plats i flera miljarder år, så solenergin kan minst sagt räknas som förnybar. Samma sak kan man knappast säga om kol, olja och andra fossila energikällor som förstör miljön, och kommer att ta slut förr eller senare.

Sverige passar perfekt för solenergi: Även om Sverige knappast kan räknas som världens mest solrika land är solstrålarnas effekt lika god här som i exempelvis Tyskland, som har ett väldigt utbyggt solenergisystem.

Solenergi bidrar till en bättre miljö: Miljöpåverkan är minimal i jämförelse med andra energikällor, som inte är förnybara. Mer specifikt kan solcellernas tillverkningsprocess förknippas med en viss miljöförstöring, men när de väl är på plats genererar de uppemot 12 gånger så mycket energi som förbrukades vid framställningen.

Nackdelar med solenergi

Framställningen av solenergi är inte konstant: Solenergi kan inte omvandlas till el/värme efter att solen gått ner, till skillnad från bland annat vattenkraft- och kärnkraft-tekniken, där el-produktionen är mer stabil över tid.

Investeringskostnaden är omfattande: Det kostar omkring 100.000 kronor att installera en effektiv solcellsanläggning på en genomsnittligt stor villa. Även om solenergin är perfekt i många hänseenden måste den kunna nyttjas, och just här sätter prisläget käppar i hjulet för många som vill, men inte har råd att framställa solenergi.

Energilagringen är kostsam: Solenergi som omvandlats till elenergi kan säljas till diverse elbolag, men vore det inte skönt om elen kunde sparas lokalt? Det vore perfekt – men de tekniska lösningar som möjliggör det är dyra, och dessutom mycket ovanliga på den svenska marknaden.

Amerikanska Tesla säljer batterilösningen Powerwall, som kostar omkring 70.000 kronor, och klarar av att lagra 14 kWh. Även om tre sådana batterier arbetar i tandem kan de på sin höjd lagra reservenergi som maximalt räcker i något dygn för en genomsnittligt stor familj som bor i en villa. Lagringsproblematiken kan därför beskrivas som omfattande, och samma problematik bör lösas inom kort.

Detta lagringsproblem gäller även på nationell nivå då majoriteten av all solel produceras mitt på dagen, då solen skiner som starkast. Detta göra att utan energilagring är det svårt att försörja ett helt land endast på solenergi då man även behöver elektricitet på kvällen och morgonen.

Det är svårt att omvandla solenergi till el/värme: Omkring 15 till 20 procent av solens energi kan omvandlas till el eller värme med hjälp av solceller eller solfångare. Det är en betydande del, men förbättringspotentialen är förstås enorm. Likaså kan exempelvis moln och/eller skugga sätta käppar i hjulen för el-produktionen.

Solkraft vs. kärnkraft

De svenska kärnkraftverken ligger bakom ungefär 40% av den inhemska energitillverkningen. I dessa typer av kraftverk tillverkas el med hjälp kokat vatten, som bildar ånga som driver en generatorförsedd turbin, som omvandlar rörelseenergi till elektricitet.

Kärnkraftsproducerad el bör räknas som miljövänlig, även om det finns en mikroskopisk risk för att en härdsmälta inträffar. Slutförvaringen av kärnavfallet är dessutom en het potatis inom miljö- och politiska sammanhang.

Till skillnad från solkraften är kärnkraften inte beroende av en specifik väderlek. Produktionen kan därför hållas jämn över tid, vilket bör ses som en stor fördel. Solkraften är dock på uppgång, medan kärnkraftverk efter kärnkraftverk avvecklas – både i Sverige och utomlands.

Solkraft vs. vindkraft

Vindkraft är en förnyelsebar energikälla, precis som solkraften och kärnkraften. Samma energiteknik ligger bakom 12 procent av den nationella energiförsörjningen, men lider tyvärr av många av de problem som solenergiframställningen tampas med. Detta då el från vindkraftverk inte kan lagras, samt då produktionen inte är jämn över tid pga. miljörelaterade problem, exempelvis ett alltför vindstilla klimat. Däremot anses vindkraft vara mer jämn över tid än solceller då det även kan blåsa under natten.

Sammanfattning

Solenergi är framtiden, det har många, inklusive den svenska regeringen, förstått. När vi människor nyttjar solenergi för att få elektricitet och/eller värme så pratar vi om solkraft. Samma omvandling fungerar bra, men är inte helt utan brister.

Ta mig inte fel, dagens solkraftslösningar är kompetenta – men förbättringspotentialen bör samtidigt beskrivas som stor.

The post Vad är solenergi och hur fungerar det? appeared first on Passivhuscentrum.

Hur fungerar solfångare och solvärmesystem?

Karl Andersson — Sat, 18 Apr 2020 14:27:00 +0000

Solfångare omvandlar energi från solens strålar för att kunna värma upp vatten och ibland i sin tur även byggnader av olika slag, oftast bostads- och fritidshus. I solfångarna flödar ett flytande medium som med hjälp av en värmeväxlare för vidare värmen till ett lagringsutrymme, oftast en ackumulatortank.

Vid somliga fall kan solfångarna använda luft som värmeöverförare, men då handlar det oftast om lösningar för fritidshus, som i sin tur är bestyckade med smarta ventilationssystem som klarar av att driva ut kyla och fukt när huset är obebott.

Luftsystem kontra vattenbaserade system

De solfångare vars slutna system består av vätska är att föredra, då vätska lagrar och leder värme på ett mer effektivt sätt. Det är förmodligen därför som de vätskedrivna systemen är mer populära i jämförelse med de luftbaserade varianterna.

Hur länge kan värmen från en solfångare lagras?

Den värme som skapats lagras oftast i ackumulatortankar, det har redan fastställts. Tack vare det kan värmeöverskottet spridas på ett effektivt sätt under sommarhalvåret.

Men vintermånaderna då? Hur är det med effektiviteten under den tidsperioden? Sanningen är att solfångarna fungerar relativt dåligt på vintern, då överskottsvärmen oftast inte kan lagras på ett effektivt sätt. I teorin skulle all värme som produceras med hjälp av en solfångare kunna lagras i ett värmemagasin, men den proceduren är dyr, och fler tester krävs innan samma manöver kan räknas som gångbar.

Solfångarens slutna system skulle även kunna arbeta mot ett bergvärmesystem, men även den lösningen kräver fler praktiska tester innan vi får reda på huruvida samma idé kan bära frukt eller inte.

Vad är solvärme?

Solvärme är ett samlingsnamn för alla typer av system som omvandlar solens strålar till värme. Solvärmesystem är alltså system som används för att värme upp temperaturen, samt varmvattnet i ditt hem. Solvärmesystem använder i regel Solfångare. Många blandar ihop solvärme med solel, som är en annan sak. Solel är elektricitet som utvinns med hjälp av solens energi. Solel utvinns till skillnad från solvärme i regel med hjälp av solpaneler, och avser att omvandla solenergi till elektricitet som kan användas för t.ex. TV, radio och belysning i hemmet.

Vilka typer av solfångare existerar?

Fyra olika former av solfångare finns på plats i dagsläget, och dessa snackar vi mer om nedan.

Poolsolfångare: Dessa typer av solfångare har en relativt hög effekt, trots att isoleringen ofta är aningen undermålig. Som namnet antyder används dessa system för att höja temperaturen i pooler av olika slag, och även om poolsolfångarna inte är solfångarnas Rolls Royce beskrivs lösningen åtminstone som kostnadseffektiv.

Plana solfångare: De plana solfångarna är mer vanligt förekommande och består av en absorbatorplåt, som försetts med en rörslinga som transporterar vätskemediet (ofta vatten eller glykol) genom det slutna systemet. Absorbatorplåten placeras i sin tur i en låda på byggnadens tak, och oftast måste ett gäng tegelpannor maka på sig – men den uppoffringen bör vara värt besväret.

De plana solfångarna beskrivs som effektiva, och är inte heller känsliga för frost, snö eller andra väderrelaterade hinder. Livslängden beskrivs dessutom som lång, i synnerhet i jämförelse med de vakuumberoende solfångarsystemen som vi tar en kik på härnäst.

Vakuumrörsolfångare: Dessa typer av solfångarsystem omvandlar solens energi med hjälp av en absorbator, eller en så kallad Heat Pipe.

Mer specifikt används ett kopparrör (som även kallas U-rör), som går ner i vakuumröret och vänder likt ett U. Samma rör transporterar en värmebärande glykolblandning som kyler luften i vakuumrören, och slutligen förs all värme till ackumulatortanken, där den slutlagras.

Vakuumsolfångarna beskrivs även de som effektiva, då vakuumrören har en god isoleringsförmåga samt då det är enkelt att optimera rörens vinkel mot solen.

Koncentrerande solfångare: Dessa solfångare är uppbyggda av reflekterande ytor, där solstrålarna riktas mot ett absorbatorrör som placerats i fokusläge. De koncentrerade solfångarna kan skapa stora mängder värme på en mycket liten yta, men de här systemen är dock förhållandevis dyra.

Vem kan installera solfångare?

Nepp, ni kan inte ta på er ett blåställ och tjonga upp ett solfångarsystem helt utan vidare. Medarbetare från certifierade installatörsfirmor bör göra det jobbet. Ni måste dock inte använda er av certifierade installatörer, men om ni gör så får ni ta del av en lång rad fördelar. För att nämna två av dessa är chansen större att solfångar-anläggningen blir rätt dimensionerad, samt att den fungerar som den ska.

Vad kostar en solvärmeanläggning?

En normalstor solvärmeanläggning, med solfångare och varmvattenberedare, kostar omkring 25.000 till 50.000 kronor. Om en ackumulatortank kommer in i bilden påverkas dock prisläget, som då landar på omkring 40.000 till 80.000 kronor, menar Vattenfall.

Ni kan tyvärr inte söka några statliga bidrag vid uppförandet av en solfångare, men ROT-avdraget kan iallafall nyttjas. Om ni går den vägen kan ni dra av 30% av arbetskostnaden, vilket i regel innebär en nioprocentig kostnadsbesparing sett till det totala systempriset då arbetskostnaden brukar vara 30% av totalkostnaden.

The post Hur fungerar solfångare och solvärmesystem? appeared first on Passivhuscentrum.

Minska elförbrukningen hemma – tips och råd

Karl Andersson — Tue, 07 Apr 2020 09:37:48 +0000

El är fantastiskt. Tack vare el kan vi titta på tv, laga mat och köra Tesla-kärror. Men det finns en uppenbar nackdel, el är dyrt – och elräkningarna kan knappast räknas som något glädjeämne.

I den här artikeln tar vi upp ett antal tips som bör passa perfekt för alla ni som vill minska elförbrukningen, men inte vet hur.

Byt glödlampor: Lågenergilampor, eller LED-lampor, drar uppemot 80 procent mindre ström i jämförelse med en traditionell lampa. De håller dessutom 10 gånger längre. En nackdel består av att lågenergilamporna är aningen dyrare i inköp, men det är värt den smällen. Enligt elbolaget Vattenfall sparar man i snitt 600 kronor för varje utbytt lampa, vilket innebär att den totala kostnadsbesparingen har potential att vara enorm.

Släck lampan: Timers, ljussensorer och renodlade smarta hemmet-produkter kan hjälpa till i det här fallet. Ni bör också se till att släcka lampor i rum som ni inte befinner er i.

Stäng av elprylarna: Datorer, tv-apparater och i synnerhet projektorer slukar ström så det står härliga till. Skaffa gärna en grendosa så ni även kan fimpa kringprylarna (tex. digitalboxar/tv spel-konsoler) på ett smidigt sätt. Det vinner både miljön och plånboken på.

Dra nytta av energisparlägen: Alltifrån diskmaskiner till tv-apparater och projektorer erbjuder energisparlägen. Nyttja dem för att minska elförbrukningen.

Lägg märke till energimärkningen: TV-apparater, tvättmaskiner och andra likvärdiga prylar måste vara energimärkta enligt EU-standarden. Mer specifikt kan ni enkelt ta reda på hur mycket ström en specifik vara förbrukar redan i butiken. A-märkningen är att föredra, medan F bör undvikas till varje pris.

Stäng kylskåpet: Kylskåpen och frysskåpen drar kopiösa mängder energi om de inte stängs, så se till att putta igen dörren rejält innan ni smiter iväg med maten. Många nyare vitvaror piper dock till efter några minuter, men äldre kyl- och frysskåp lider i tystnad – så se till att ni är noggranna.

Koka med lock: Locken ska inte bo i kastrullhyllan, de ska vara placerade på grytan. Om ni lyder det här rådet sparar ni upp till 80 procent av den energi som går åt vid matlagning.

Nyttja eftervärmen: Spisplattor och ugnar som redan är heta som solen bör användas i den mån det går.

Använd mikrovågsugnen: I synnerhet om mindre mängder mat ska lagas. Ni kan även förvärma mat, tex. köttbullar, innan de åker i stekpannan. I de fallen blir tillagningstiden kortare, vilket innebär att energi sparas.

Anslut diskmaskinen till kallvattenuttaget: Om ni gör så värmer diskmaskinen upp vattnet för egen maskin, men sköljer samtidigt i kallt vatten – vilket innebär att energi sparas. Om ni kör på jordvärme eller bergvärme kan ni dock skippa det här rådet, och istället ansluta maskinen till varmvattenuttaget.

Fyll tvättmaskinen ordentligt: Vare sig tvättmaskiner eller torktumlare ska vara halvfulla. Energiåtgången är nästan densamma oavsett om ni fyllt maskinen till bredden eller bara lagt i några plagg – så här finns det pengar att spara.

Lufttorka tvätten: Torktumlarna är ena riktiga energibovar, så ni bör i första hand se till att lufttorka kläderna – om vädret tillåter vill säga.

The post Minska elförbrukningen hemma – tips och råd appeared first on Passivhuscentrum.

Vanliga uppvärmningsalternativ för villan

Karl Andersson — Tue, 07 Apr 2020 09:33:51 +0000

I den här artikeln berättar vi mer om bergvärme, värmepumpar, jordvärme och andra vanliga uppvärmningstyper som många använder för att värma upp sina villor.

Vad är och hur fungerar bergvärme?

Solceller nyttjar solenergi på ett effektivt sätt, och exakt samma sak gäller för bergvärmen. Den största skillnaden är dock att solcellerna fångar solenergi på taket, medan bervärmesystemen nyttjar den solenergi som lagrats i berggrunden.

Bergvärme installeras/fungerar så här:

I inledningsskedet borras ett hål på uppemot 200 meter. Därefter förs en slang ner i hålet där cirkulerande vätska existerar. Samma vätska värms upp av solenergi som lagrats i berget, och med hjälp av kompressorteknik pumpas vätskan upp till huset. Därefter slinker vattnet ner i berggrunden igen, varpå hela förloppet repeteras – gång efter gång.

Är bergvärme en prisvärd uppvärmningslösning?

Ja, och detta då den solenergi som lagrats i berget aldrig tar slut. Bergvärmebolaget Thermia menar även att mängden solenergi inte påverkas om många i ett specifikt grannskap skaffar bergvärme. Det är en myt – menar samma källa.

Vad är och hur fungerar jordvärme?

Jordvärmesystemen nyttjar solenergi som lagrats i marken, och installeras/fungerar på följande sätt.

En kollektorsslinga grävs ner i marken, på cirka en meters djup. Slingans längd beror på ett antal faktorer, såsom husets storlek, energibehovet, husets läge och ett flertal ytterligare aspekter. Slingan är i sin tur fylld med vatten, som hämtar lagrad solenergi från marken med hjälp av en kompressor samt en värmepump. Precis som med bergvärmen har ett slutet system skapats, där det varma vattnet cirkulerar och värmer upp huset – år efter år.

Hur länge håller ett jordvärme-system?

Livslängden brukar landa på cirka 20 till 30 år, ibland mer än 40 – om regelbunden service utförts vill säga.

Fördelar med jordvärme-system

Er miljöpåverkan förblir minimal, uppvärmningskostnaden sänks rejält och ni slipper även det borrhål som bergvärmelösningen kräver. Utöver det ska temperaturen förbli jämn året om, och på sommaren ska även kalluft kunna skapas på ett effektivt sätt.

Är jordvärme en prisvärd uppvärmningslösning?

Ja. Jordvärme bör ses som ett bra alternativ, i synnerhet för alla som inte har ett berg under tomten. Mer specifikt är de investerade slantarna ofta åter i näven inom en rimlig tid, och utöver det bör även andrahandsvärdet öka. Några exakta siffror är dock svåra att presentera, då varje hus/installation är unik.

Vad är och hur fungerar sjövärme?

Sjövärme är en effektiv men samtidigt ovanlig värmekälla, av en uppenbar anledning – en sjötomt krävs. I grund och botten fungerar sjövärme på samma sätt som bergvärme och jordvärme. Ett slutet system skapas som i sin tur tar vara på solens energi, i detta fallet den solenergi som är lagrad på sjöbotten.

Mer specifikt placeras en kollektorslang på sjöbotten, som fästs med hjälp av vikter. I slangen flödar vatten som värmts av sjön, och med hjälp av kompressorteknik utvinns samma värme med hjälp av en värmepump. Livslängden är densamma som för jordvärmen, dvs. omkring 20 till 40 år.

Fördelarna med sjövärme är många, men så även nackdelarna. På plussidan är sjövärme bland annat ekonomiskt, billigt och dessutom bekvämt – då underhållet är minimalt. Kravet på en sjötomt bör dock vara problematiskt för nästan alla, startkostnaden är även ganska häftig och sist men inte minst krävs ett intyg från kommunen. Intyget beskrivs dock som lite av en formalitet – men det måste skrivas under lik förbaskat.

Vad är och hur fungerar en värmepump?

Alla värmepumpar fungerar på exakt samma sätt: De nyttjar olika typer solenergi som exempelvis lagrats i berg, vatten, jord eller vatten. För att bidra med en förenkling kan värmepumparna likställas med ett kylskåp, fast tvärtom. Medan kylskåpet transformerar värme till kyla, transformerar värmepumpen kyla till värme.

Mer specifikt består en värmepump av fyra delar: kompressorn, kondensorn, förångaren och expansionsventilen. Tillsammans bildar de ett slutet system, där ett så kallat köldmedium flödar. Bra köldmedier förångas och kondenseras vid låga temperaturer, och den processen nyttjar värmepumparna för att skapa energi.

Vissa värmepumpar kan till och med användas som airconditioners, men bara om de är reversibla – dvs. har en inbyggd förmåga att både kyla och värma.

Vad är och hur fungerar en luftvärmepump?

En luftvärmepump utvinner solenergi ur luften med hjälp av kompressorteknik, och tack vare det blir det varmt och skönt inomhus. Tre typer av luftvärmepumpar existerar, och dessa tar vi en kik på bums.

Luft/vatten-värmepump: Utvinner energi med hjälp av värmepumpens yttre del. Utomhus återfinns dessa ofta på husväggens södra sida, och inomhus placeras luftutsläppet strategiskt – dvs. på den plats där värmen gör mest nytta.

Dessa typer av system överför energin till ett vattenburet system, vilket innebär att huset värms upp av antingen element eller golvvärme. Alla Luft/vatten-värmepumpar kan leverera både värme och varmvatten, i bästa fall även kyla (dvs. en aircondition-funktion).

Luft/luft-värmepump: De här rackarna påminner om den föregående värmepumpen. Den överför energi på exakt samma sätt, men kan inte transformera energin till vätska. Men även om den inte kan bidra med varmvatten är den åtminstone kompetent nog för att producera både värme och kyla. Många Luft/luft-värmepumpar klarar dessutom av att rena inomhusluften, vilket bör ses som unikt.

Frånluftsvärmepump: Dessa maskiner utvinner energi från ventilationsluften. De suger med andra ord ut varm luft från huset, och tar tillvara på den energi som samma luft innehåller. Maskinen klarar av att leverera både värme och varmvatten, men inte kyla.

Avslutningsvis är frånluftsvärmepumparna inte lika effektiva som renodlade berg- eller jordvärmepumpar.

Sammanfattning

Alla värmesystem som nämnts i artikeln bör räknas som smarta. Många av dem återfinns till och med i passivhus, där kraven gällande energieffektiviteten är maximal.

Det som för samman alla system som tagits upp är att slutna och energieffektiva system skapats, som i sin tur värmer upp en specifik yta – ofta ett hus.

The post Vanliga uppvärmningsalternativ för villan appeared first on Passivhuscentrum.

Solceller till villa – är det en bra idé?

Karl Andersson — Tue, 07 Apr 2020 09:24:19 +0000

Det är ofta en mycket bra idé att installera solceller, och de positiva aspekterna är inte bara miljömässiga – utan även ekonomiska. De tre vanligaste skälen till att människor väljer att satsa på just solceller är att energikostnaderna minskar, miljövinsterna ökar, samtidigt som kontrollen över elproduktionen maximeras.

Är solceller för villa lönsamt?

Den exakta lönsamheten för solceller är svår att förutsäga, men många anser att en normal återbetalningstid landar på cirka 10 till 15 år. Mer specifikt har solcellslösningar inga rörliga kostnader, solen är ju faktiskt gratis och servicebehovet för solceller är nästan obefintligt. Ni bör dock tänka på att kontrollera den totala elproduktionen veckovis. Om produktionen minskar kan det vara ett tecken på att växelriktaren behöver repareras eller ersättas. Detta sker normalt efter cirka 15 år, men sker det tidigare än så har de flesta leverantörerna i regel en garanti vilket gör att du får ett gratis byte.

Med det sagt snöar vi in oss på ett lite trevligare område, dvs. intäkterna och besparingarna:

Besparing – solel för eget bruk, så kallad egenanvänd solel

Ni som installerar solceller på taket slipper köpa in lika stor mängd el från diverse elbolag, och kan därför spara in pengar på uteblivna elkostnader. Denna del anses vara den mest lönsamma delen av besparingarna, då köpt el har ett betydligt högre pris än såld överskottsel. I regel ligger inköpt el till en villa runt ca 1,4 kr per kWh.

Besparing – solel som säljs tillbaka, så kallad överskottsel

Om ni producerar för mycket solel kan ni sälja tillbaka den elen ni inte använder själv till elbolaget. Den ersättning ni får ta del av varierar från bolag till bolag, men oftast erbjuder de ett pris som motsvarar det rörliga elpriset (så kallad spotpriset). Försäljningspriset för solel brukar ligga någonstans runt 0,4 till 0,6 kronor per kWh. Detta pris inkluderar så kallad nätnytta, elcertifikat och ursprungsgarantier, vilka är olika typer av intyg på att den sålda elen är miljövänlig vilket ger ett bättre pris. Som tur är gäller i dagsläget även en skattereduktion på 60 öre på såld kilowattimme. Detta gör att i dagsläget är den sålda solelen ungefär lika värd som den egenanvända, men eftersom att detta bidrag riskerar att försvinna så är värdet på såld solel känslig mot politiska reformer. Något som många däremot är ense om är att elpriserna förväntas att öka framöver – vilket solceller är en exemplarisk försäkring mot.

Det finns dock inga garantier för att investeringen ska bära frukt. Detta då elpriset kan förändras, så även ersättningen som elbolaget betalar för såld el. Om ni dimensionerar solcellsanläggningen så att den enbart täcker de egna behoven minimerar ni de ekonomiska riskerna. Många experter anser att den vägen är säkrast, så även vi.

Vilket pris gäller för solceller till villa?

Ett solcellspaket med en toppeffekt på 5 kW som passar för en genomsnittsstor villa landar ofta på omkring 70.000 kronor inkl. installation, samt efter bidrag. Det kan låta som en rejäl slant, och det är det också – men med tanke på att samma anläggning förväntas runt 4.000 till 6 000 kWh årligen är det inte bara en kostnad, utan en investering. Vad som även är intressant är att prisnivåerna sjunkit hela 90 procent under de senaste 10 åren vilket gjort att solceller numera betraktas som en bra investering.

Det genomsnittliga priset per kvadratmeter uppgår oftast till cirka 2.750 kronor, inklusive installation. Men då alla solcells-aktörer tillämpar egna prislistor är det svårt att ge ett helt träffsäkert svar. En annan faktor som påverkar priset på en solcellsanläggning är just vilken solpanel du använder. Exempelvis så kostar solpaneler som har en högre verkningsgrad i regel mer än solpaneler som har en lägre verkningsgrad. Andra faktorer som påverkar priset är;

– Om du installerar en liten eller en stor anläggning. För större anläggningar blir priset per panel, eller kWp billigare

– Om ditt hus har ett brant tak som gör installationen svår att genomföra

– Om ditt hus har en taktyp som gör det svårt att fästa solpanelerna

– Om huset är beläget på en avlägsen plats, samt om det inte får plats för att montera normala skyddsanläggningar

Kan man få bidrag för att installera solceller för villa?

Ja, det kan man. Solcellsbidraget eller rotavdraget kan vara aktuellt. Lägg gärna märke till ordvalet, dvs. “eller”, då ni bara kan nyttja ett av bidragen.

Hur fungerar solcellsstödet?

Solcellsstödet, eller solcellsbidraget, motsvarar 20 procent av totalkostnaden. Alla solcells-entreprenörer har rätt att ansöka, men väntetiden hos Boverket beskrivs dock som lång – trots att regeringen precis höjt anslaget för solcellsstödet.

Hur fungerar ROT-avdraget?

Rotavdraget ger 30 procent avdrag för arbetskostnaden, som enligt dagens regler motsvarar 30 procent av totalkostnaden för hela bygget. Givet detta beräknas i regel ROT-advdraget som ett schablonbelopp på 9 % (30 % av 30 % blir 9 %) av totalkostnaden. i jämförelse med solcellsstödet (20% av totalkostnaden) är det lägre, men det finns en fördel. Då det är Skatteverket som sköter utbetalningarna för ROT-avdraget slipper ni de väntetider som kan existera hos Boverket. Vad många gör är också att direkt utnyttja ROT-avdraget på 9 %, samtidigt som de ansöker om stödet på 20 % hos boverket. När solcellsstödet sedan beviljas och betalas ut får man helt enkelt använda 9 %-enheter av utbetalningen betala tillbaka ROT-avdraget.

Följande regler gäller för att ni ska kunna söka ROT-avdrag för solceller:

Bostaden måste vara mer än fem år gammal
Det är endast bostadsägaren som kan söka ROT-avdrag
Du måste vara skatteskyldig under det år som ROT-avdraget nyttjas

Vilka typer av solcellspaket finns på marknaden?

Det finns ett tiotal solcells-återförsäljare på marknaden, såsom Trina Solar, Jinko, Canadian Solar, SolarWorld samt många fler. Solcellspaketen säljs i olika watt-effekter, som främst anpassats för regelrätta hustak – men även husvagnar, husbilar och mer. Sist men inte minst säljs ibland även kombinationspaket, med både solceller och ett vindkraftverk av mindre modell.

Kan man installera solceller själv?

I regel, nej. Endast behöriga elektriker får installera solcellspaket. Vi rekommenderar att ni använder er av en befintlig solcellsleverantör, som i sin tur skickar ut erfaren personal. Utöver det måste en föranmälan skickas till elnätsägaren, för att ni ska kunna sälja tillbaka tillverkad el. Även den processen beskrivs som lite krånglig, så igen – en befintlig leverantör är att föredra.

Kan man lagra el från solceller?

Ja, det går utmärkt om ni använder er av solcellsbatterier och/eller bränsleceller. Investeringskostnaden är dock hög, och en hel del kunskap krävs.

Ingår garanti vid köp av solceller?

Ja, oftast ingår en tillverkningsgaranti på 25 år. Samma garanti utlovar att hela systemets eltillverkning inte understiger 80% i jämförelse med ursprungseffekten. Dagens solceller förväntas dock vara effektiva i uppemot 50 år, men några absoluta garantier kan förstås inte lämnas. Huruvida tillverkarnas (och forskarnas) vackra ord stämmer eller inte får vi reda på om 50 år – helt enkelt.

Fördelar och nackdelar med solceller

Sammanfattningsvis är följande för- och nackdelar aktuella vid solcellsköp:

Fördelar

Elpriser är av mindre vikt: När ni producerar egen el slipper ni bli beroende av elbolagen, som inte tvekar på att höra sina priser när rätt tillfälle ges.

Husets värde ökar: Om ni installerat ett solcellspaket kan hela byggnaden energicertifieras, vilket innebär att andrahandsvärdet ökar. Många passivhus nyttjar solceller för att kunna bli FEBY-certifierade.

Solceller är underhållsfria: Ok, nästan underhållsfria. Hela systemet bör få sig en genomgång var sjätte år, och växelriktaren har en livslängd på omkring 15 år – så den måste bytas ut förr eller senare. Men om vi bortser från de faktorerna är underhållskraven lika med noll.

Er miljöpåverkan minimeras: Då solen står för energin minimeras koldioxidutsläppen.

Nackdelar

Elproduktionen är låg under vinterhalvåret: Vintern bjussar på mindre soltimmar, det är knappast någon större överraskning. Men då solcellerna är som mest effektiva vid kalla temperaturer tar de åtminstone vara på vintersolen på ett mycket snyggt sätt. Allt som allt är dock elproduktionen mycket liten under vinterhalvåret, och det är problematiskt.

Investeringskostnaden är hög: Men samtidigt human i jämförelse med bland annat bergvärme. För normalstora solcellsanläggningar ligger investeringen ofta mellan 70- och 140 000 kronor.

Solceller är väderkänsliga: Skugga och/eller moln är inget som solcellspanelerna uppskattar. Träd som skuggar panelerna på heltid, eller under specifika tider på dygnet – bör därför ses som problematiska.

Taket bör vara i söderläge: Om ni struntar i det rådet, och istället installerar solcellerna i norrläge – blir elproduktionen lägre, och så även möjligheten till avkastning värd namnet.

Avslutningsvis vill vi hänvisa en rolig youtubevideo där youtubern matgeek pratar mer om solceller!

The post Solceller till villa – är det en bra idé? appeared first on Passivhuscentrum.

Isolering för ditt hus: välj rätt material – tjäna pengar

Karl Andersson — Tue, 07 Apr 2020 09:13:18 +0000

Elförbrukningen ökar stadigt, och i Sverige är det uppvärmningen som står för hela 50% av energibehovet. Men det finns faktiskt ljuspunkter. Passivhusen, som använder sig av naturlig värme för att minska elförbrukningen, har blivit alltmer populära. De kostar i genomsnitt 10 procent mer i jämförelse med traditionella hus, men då energivinsterna är betydande brukar det ökade investeringsbeloppet nullifieras efter bara några år.

I den här artikeln pratar vi mer om ett gäng isoleringstyper, som alla bidrar till en minskad energiförbrukning, vilket i förlängningen innebär att ni kan tjäna en hacka.

Vad är superisolering?

Värmeisolerande material som håller måttet bör leda värme dåligt och vara hållbart. Utöver det måste samma material även vara fuktbeständigt samt flamskyddat, för att brandrisken ska minimeras.

Ny Teknik rapporterar om ett superisolerande skum, som bör bidra till stora energivinster. Det framställs i huvudsak från tre förnyelsebara material: cellulosa, kol (grafenoxid) och lera. Lennart Bergström, som är professor i materialkemi vid Stockholms universitet, tror på det nya materialet, och menar att det har framtiden för sig:

“Nu fortsätter vi studierna för att öka förståelsen om hur skummets struktur kan styras och undersöker andra tillsatser för att ytterligare kunna förbättra egenskaperna. Vi arbetar även med att skala upp produktionen av isolermaterialet”

Även Chalmers hårdsatsar på att ta fram superisolerande material. År 2018 påbörjades ett större fältprojekt med mål att skapa mer effektiva superisolerings-material.

Vad är treglasfönster?

Många fönstertillverkare betraktar treglasfönsterna som en som standard för energieffektiva fönster. De isolerar bättre i jämförelse med de icke energiklassade varianterna, och kan användas på större ytor.

Mer specifikt innehåller de minst ett tunt lager metall, dvs. ett lågemissionsskikt – som i förlängningen ser till att värmestrålningen reflekteras, vilket innebär att värmen stannar kvar inomhus på ett mer effektivt sätt.

Många treglasfönster är dessutom fyllda med kryptongas mellan glasen. Tack vare det bildas ett isolerande skikt, då samma gas leder värme sämre än luft.

Att byta till treglasfönster ses ofta som en bra investering, det betalar sig självt – säger fönstertillverkaren Elitfönster. Och även om de tjänar pengar på att sälja just fönster har de en bra poäng. Men ni bör samtidigt tänka på att det är mer än bara fönsterna som är av vikt. Om resten av huset är dragigt, och U-värdet i taket – är ett fönsterbyte lika effektlöst som att sätta på sig en t-shirt på sydpolen.

Sist men inte minst ger många av treglasfönstren ett U-värde motsvarande 0.8 eller mindre. Det innebär att de bör passa perfekt i passivhus, som i sin tur är energieffektiva som bara den.

Spelar valet av ytterdörr någon roll?

Valet av ytterdörr är även det ett viktigt sådant. Energieffektiva dörrar med låga u-värden är att föredra. De skär ner på värmeutsläppet, och som en konsekvens av det minskar kraven för uppvärmning i byggnaden.

Många energieffektiva dörrar är betydligt tjockare än icke energiklassade sådana. De energieffektiva varianterna levereras nästan alltid i karmen, och består alltsomoftast av flera lager – vilket beskrivs bättra på de isolerande egenskaperna. Slutligen öppnas alla energieffektiva dörrar utåt, vilket innebär att värmen bibehålls på ett bättre sätt.

Som ni säkert redan misstänker hålls U-värdet på en låg nivå – och tack vare det är den här dörrtypen mycket vanligt förekommande i passivhus, plushus och andra typer av energiklassade byggnader.

Isolering av ventilationsrör

Även ventilationssystemen bör isoleras, och det för att värmeförlusterna ska kunna minimeras. Om allt går rätt till skapas ett VVS-skal, som bidrar till att värmen bibehålls i hemmet. Som en konsekvens av det minskar energiförbrukningen, och så även driftkostnaderna.

Isolerade luftkanaler är av synnerligen stor vikt när det kommer till passivhusen, där ventilationssystemet, dvs. FTX-systemet, ser till att varm luft sprids genom huset på ett effektivt sätt.

Sammanfattning

En väl fungerande isolering är ett måste för att U-värdet ska förbli lågt. Ett lågt U-värde är alltid eftersträvansvärt, då det vittnar om att den totala värmeförlusten är liten.

Lågenergihus, såsom passivhus, isoleras alltid på ett mer omfattande sätt. Välisolerade fönster, dörrar och ventilationsrör är där ett måste, och inte bara en rekommendation.

Sist men inte minst bidrar ett välisolerat hus till att köldbryggor kan mineras, eller i bästa fall utebli helt. En köldbrygga är ett specifikt område i huset där kyla lättare kan ta sig in. Dörrkarmar är ett vanligt exempel, så även fönsterkarmar. Om ni misstänker att isoleringen inte håller måttet, dvs. att kallbryggor existerar – kan ni använda en infraröd termometer på exempelvis en inomhus- och en utomhusvägg. Och om en större temperaturskillnad existerar – då kan det röra sig om en köldbrygga.

The post Isolering för ditt hus: välj rätt material – tjäna pengar appeared first on Passivhuscentrum.